När gränsen är nådd!

Man står ut med trista och jobbiga saker när man titt som tätt känner ett visst värde och att det man gör uppskattas
och betyder något. Ena dagen suger allt och man frågar sig själv för vems skull man håller på med det man gör och
om det verkligen är värt det...? Men nästa dag händer nåt, en glimt av det goda visar sig och så va man tillbaka på
ruta ett igen.. suck..

vilket jäkla hamsterhjul man e fast i va?



Grejen är den att såhär håller det på och fortsätter tills den dagen något händer som ger en världens "wake up
call" och då, som från ingenstans ser man allt med andra ögen. Det börjar koka inombords och man känner att man
skulle kunna säga precis vad som helst, och mena det.. känner saltsmaken i munnen och upptäcker att mina kinder är 
dränkta i tårar. Inte för att jag är speciellt ledsen egentligen utan så arg att tårarna bara kommer!
 

Detta var vad som hände mej i tisdags kväll. Kl: 18.45 den 23 dec 2008 fick jag nog och bestämde mej för att detta
inte är det livet jag vill leva, jag förtjänar bättre och vill så mkt mer!

Gränsen var nådd...


Med detta beslutet fattat tog

jag mig efter många om och men hem till min pappa och trygga barndomshem.
Julafton var jättemysig. Bara pappa, brorsan och jag, Pyamasen åkte på och stannade på hela julafton! Efter en ganska
tuff jobbperiod med massor att göra och mkt stress var det obeskrivligt skönt att bara "finnas till"..

Åt gott, slötittade på kalle med glöggen i högsta hugg, somnade under tjuren ferdinand (det e lika förutbestämt som
toabesök under reklam pauser) =)


Drog med Martin på en liten promenad mellan matvarven, julen är ju verkligen ett konstant intagande av mat!!

Pappa har en gammal bok liggandes i finrummet (fantasifullt namn på ett rum va?) som består av gamla berättelser
skrivna på dialekt av en man från Bohuslän. Dessa texter är lika svåra för en annan att läsa som att läsa kinesiska!
Helt omöjligt!! Men pappa har självklart lyckats lära  sig "Nolhöttens jul" och han älskar att läsa den för oss så vi gjorde
honom självklart till viljes och lät honom läsa för oss och det ska erkännas att det är ganska mysigt..


Jag somnade plakat i soffan när vi tittade på Björn Gustavssons nya dvd som jag gett till Martin.
 
Hursomhelst så förflöt julhelgen alldeles för snabbt men jag hann träffa lite kompisar och familjen och det var det jag behövde.. 

Så igår när jag kom till jobbet släppte jag bomben, jag sa upp mej och det enda jag känner nu är att det var det absolut rätta! Jag vet att det e "dåliga tider" , folk varslas överallt och man borde hålla i sina jobb men så kan ja inte tänka. Då har jag svikit mej själv och allt jag alltid lovat mej och DET har jag ingen lust med! 

Jag har alltid försökt att följa mitt hjärta och gå mina egna vägar o nu var jag fasligt nära att bli den som jag inte kan förstå att andra är. Man bara gillar läget o följer strömmen, blir bitter och en olycklig mäniska. Hu!!

Nej jag är glad att jag vaknade i tid och blev mitt gamla jag, visst lite skrämmande att ge upp en heltid men ger man sej bara fan på att klara det så gör man det! Det e vad jag tror i alla fall!!


Stolt, stark o GLAD!!  


Kommentarer
Postat av: Hanna

Good on ya!! Stolt över dig gumman :)



(och ja, jag läser troget din blogg!)

2008-12-29 @ 23:39:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0