.

Söndag.. vilken skillnad det är på söndagar nu om man jämför när man var liten. Då var söndagar förknippat med ångest, ok ångest är kanske att ta i men det var alltid en tung, trist och oändligt lång dag man bara ville slippa. Man var ju så dum att man tog ut måndagens skolstart i förskott. Numera vet man bättre, man njuter av söndagarnas frid och stillhet. Eller stillhet är kanske fel ord, man kan allt hitta på massa konstigheter då också men dagen som sådan är ju ganska kravlös. Helt plötsligt fanns det en extra dag i veckan som man verkligen vill ta vara på, varje vecka... Betyder detta bara att man tar tillvara på livet mer än innan eller är det helt enkelt en tragisk del i detta "att bli vuxen" proceduen man ska igenom i livet???


 Usch, där ställde jag en fråga ja inte riktigt vill ha svar på känner jag.. hmm..




Nej vi återgår till det faktum att jag numera lärt mej uppskatta söndagar, imorse vaknade jag av min mobil nere på köksbordet o jag var så trött att ja kände bara att om jag ska gå upp nu så dör jag.. Gissa då hur skönt det var att se att ja ställt kl 1 h för tidigt!? Lord va skönt! Tittade upp mot sängen igen och kände som såhär: nej det e verkligen inte värt klättrandet, även om ja va brett slut som människa.Fattade ett kvickt beslut och ryckte istället ner en pute (sött norskt ord för kudde va??)o hämtade ett extratäcke i garderoben o kröp ihop i min mjuka soffa o somnade fortare en kvickt. =) Efter en härlig promenad och en väl väckt aptit väckte ja Emelie och psykade henne till den milda grad att hon utan dåligt morgonhumör tog sig ner och lockade henne till mysfrukost på wayne´s! (vet man vilka knappar man ska trycka på är detta en simpel uppgift)



 November är verkligen här. Ni vet när man går ut och vinden suger tag i en, man kurar ihop sig lite extra i sin jacka och drar luvan över huvudet, tar ett djupt andetag och man sicksackar mellan vattenpussarna ja då känner man det, november är här och det är inte lika läskigt som förr, snarare tvärtom.. November, mysigt... När började man känna så?



Spenderade dagen med att traska i stan och kika i affärer. Mitt hundbegär kommer och går lite i vågor men längtan efter att ha en hund att leka och busa med finns alltid där, mer eller mindre på gott och ont. För jag VET att jag inte lever det ultimata livet för en hund. Vare sig det gäller tid eller pengar men det ändrar ju ingnting!! Snarare tvärtom, det får ju bara längtan att växa sig starkare. Jag vill ha en dalmatin och idag har jag stött på tecken överallt och jag skojar inte! Överallt verkligen!! Vi såg foton på dalmatiner i ett skyltfönster, såg en dalmatin i en park och sen såg jag dalmatin-klisterlappar lite här och var.. DET är ett tecken... Fan... En dag... En dag ska väl jag oxå få min dröm uppfylld, frågan är bara när.. Mina solklara tecken svarar inte på den frågan, tyvärr!



Hmm en tröst var ändå att jag hittade världens snyggaste bord i min nya favvo inredningsbutik på söder idag! Ett svart lågt ASSNYGGT bord som är som gjort för min nya lägenhet!! 3200 kr och YES ja tog det!! haha.. 500 kr handpenning och det får stå i butiken tills ja hämtar det i januari. Eftersom det e asfint och bara finns ett fick det gärna stå kvar, för tro mej det lockar till köp!!



Men so long suckers, the table is mine!! =) What a perfect day!!