.

Jag längtar inte ofta hem.
När jag rest länge eller flackat mycket kan känslan att få "komma hem"
kännas jävligt nice och locka mig för ett tag. Oftast släpper känslan 2 dagar efter jag gjort just det,

kommit hem...
När jagvar "liten" längtade jag sällan. Inte att jag inte trivdes, tvärtom!!
Men jag tror bara att min nyfikenhet för allt det andra tog överhand. ;)

Brorsan längtade desto mer. Efter en dag ute på en ö med sina klasskompisar som liten kom mamma, pappa och alla andra föräldrar ut och grillade med de sina för att sedan åka hem och låta huliganerna tälta.

Martin ville bara med hem, mamma fick övertala honom och trösta med att han skulle vara hemma efter frukost morgonen därpå.
Då sa den där underbare lille killen med sina rådjursögon nåt så sött jag riktigt hör om jag blundar och lyssnar i barndomens stigar.

"Men mamma, vänta med att dricka 11 kaffe tills jag kommer hem" En vädjan vi lätt skulle skratta bort, så viktig för honom. Ja han längtade hem han..

Klockan är 06:40 och jag sitter här i min korgfåtölj, fötterna på pilatesbollen. 
Kaffet står klart i min största kopp på fönsterbrädet bakom och lady anntebellum spelas på youtube. 

Jag har mixmegapol i bakrunden oxå (såklart)

Det känns rätt. Efterlängtat och RÄTT.

Inte för att senaste veckan har varit fel, inte på något vis. Jag vill sova på jobbet när det lämpar sig. Det är smidigt! Jag tycker om att vara där hjärtat mår bra när jag är ledig. Så jag är aldrig där jag inte vill vara, det slutade jag med för några år sedan. Detta är första lägenheten jag spenderar tid i.

Förr sov jag, tränade, kom hem och drog direkt ut. Simma, jobba, friskis eller hänga med nån kompis men ALDRIG vara hemma. Jag kom hem på kvällen eller när jag skulle sova.
Var jag ledig en dag och kvar hemma när det var "trissskrap" på 4:an fick jag panik och slog av TV:n i ren panik!
Att vara hemma utöver det var uteslutet!


Men nuförtiden är jag hemmakär, jag har skapat en trygghet. Jag har en plattform att stå på och det känns bra.
Inatt ska jag sova på jobbet igen men jag får ialla fall stöva runt i trosor och tröja en stund nu. Skriva lite och vakna till liv. När jag tränat och ätit frukost ska jag simma i min sjö och läsa ut min bok nere vid sjön.

inget att gnälla för där inte...

 Ha en bra torsdag mina vänner
//Antz