Tack det räcker nu

Jag tänker och jag tänker..

Inget vettigt blir tänkt och jag blir bara tröttare och tröttare.
Lite bitter också för jag läger all min energi och all min vakna tid på att tänka just nu och då känns det lite bittert
om det inte kan komma något gott ur allt grubblande.

Jag vill bara vakna upp och veta exakt vad jag vill med mitt liv.
Det är mycket begärt när man ska fylla 25 kanske men visst vore det nice?

Nyss hade jag koll, nu är jag mer vilsen än någonsin.
Och egentligen utan en stor betydande orsak. Men detta grubblande och vacklande får mig att tveka på mig själv.

På min förmåga att följa mitt hjärta. Hur ska jag kunna följa när allt ser lika ut eller inte ser ut alls?

Jag vet då inte..
Jag pratar i ett och samma tonläge för jag har ingen energi att ändra.
Såfort jag känner såhär börjar 1000 tankar krylla och minst hälften är bara dumt nonsens.

Men kan ingen stoppa mig då? Sortera och ta reson åt mig för jag är uppenbarligen inte kapabel att göra det själv just nu.
Fast jag vill inte det heller...

Fan att jag sitter på ett tåg nu.
Nu vill jag bara snöra på mig mina löpardojor, sticka ut och springa tills jag inte orkar mer. När allt bara är tömt, rensat och bara den andfådda flämtningen finns kvar. Då vill jag duscha och sedan bara somna!

Vakna till en ny dag, nya möjligheter och klarare perspektiv!

Tur att det alltid ordnar sig!

//Antz 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0