"Dra åt helvete älskade vänner"

När vi satt tysta, förväntansfulla och lite pirriga tillsammans i Hp1´s klassrum i augusti förra året visste vi inte alls hur året skulle bli. Vi var ett gäng unika individer där alla bar olika ryggsäckar med sitt förflutna i. Det förflutna var inte så viktigt, vi hade och har alla samma mål. Vi vill lära oss saker, utvecklas och lära känna oss själva ännu mer.

Vi har verkligen fått alla chanser, vandringar, massage, grupputveckling,jympaledare, barnpraktik, fjällen, fysiologi och testlederi mm.  Vi har tagit dom.

Vi har gjort bra ifrån oss. Även om gruppen inte alltid varit på topp har vi ändå kört på och presterat bra. Vandring nummer ett var början på smekmånaden. Den sista som vi kom hem från idag trodde jag skulle bli början på skilsmässan.

om man ska vara krass.

Vi är alla så less på skolan nu, det känns som de allra flesta har kortare stubin än vanligt och är som små tidsinställda bomber som bara vill sprängas. Vi packade ihop oss igår och stack iväg med våra kanadensare. två och två i kanoterna och 4 i varje matlag.

Jag kan inte göra en helt rättvis bedömning eller utvärdering eftersom jag är en av medlemmarna i gruppen men jag tycker ändå vi hade det nice trots regnet och alla miljarder mygg. Jag var sjuk när vi åkte och blev ännu sämre under tiden så jag kände mig inte som det spralliga trollet utan mer det lite lugna HESA trollet. Det fick funka det med.

Jag vet inte riktigt vad jag vill få ut av det här inlägget men jag antar att jag vill tro att vi kommer tillbaka efter sommaren galet taggade och att vi längtat efter varandra. Låta avstånden göra avtryck så vi kan förstå vad vi gett till varandra under det här året och inte bara tycka att alla tjatar om oviktiga saker, vill illa när de frågar saker eller hatar varandra för att de har en dålig dag.

Det är inte alla andras fel om jag är bitter eller på jävligt kasst humör. Jag hoppas alla andra kan vara beredda att hålla med om det och att vi håller ihop på fredag och sjunger vår sång till tvåorna som de grymma "vindarna" vi är!  

Det är inte likheterna som gör oss svaga, det är olikheterna som länkar oss samman och gör oss starka.

Glad sommar och dra åt helvete älskade klasskamrater!

Puss/ ert troll

Kommentarer
Postat av: Sarah

YEAH!!! Puss på däj mäd!!

2012-06-05 @ 19:40:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0