.

Idag när jag joggade ner till friskis för att gymma kom "uptown girl" med Billy Joel

Väckte lite minnen från när jag var 15 och lyssnade lite på Westlife (givetvis i smyg)

Jag tyckte alla galna Westlife fans var galna och ganska pinsamma

 

Själv var jag riktigt cool som 15 åring...

Ville jag tro ialla fall. :)

 

Hursomhelst skulle jag söka på den låten med Billy Joel på Spotify nu när jag sitter här och pluggar

(eller borde plugga)

men det fanns bara kassa liveversioner av den. Då såg jag att ett album med Westlife kom upp i fönstret och jag klickade på det.

Upp kom några av de låtar jag brukade lyssna på när jag skulle sova ibland när det kändes som att hela världen var ond och oförstående.

 

Såg en titel, 

"Why do I love you"

och det högg till i magen av minnen från hur jag kände när jag lyssnade på den här låten då.

 

Klickade på låten och med en blandad känsla av obehag och välbehag smög sig ett leende på..

 

Tänk att jag trodde då att det aldrig skulle kännas annorlunda.

Att jag trodde att den här personen som betydde allt då alltid skulle göra det.

Visste inte att han ens skulle kunna få en helt annan plats i mitt liv. 

Fortfarande en stor del i mitt hjärta men på ett helt annat sätt.

 

När Emelie och jag fyllde 25 höll jag ett tal till henne där jag förklarade min kärlek till henne som min vän.

 

För allt vi gått igenom tillsammans.

Bra och dåligt.

En lång vänskap med kriser och lycka blir nästan som ett äkenskap kan jag tänka mig.

 

Vi hyste till och med känslor för samma kille och jag tog upp det som ett bevis för vad vår vänskap tog sig igenom.

Den lyckligt lottade killen satt i havet av vänner och senare samma kväll när jag satt i hans knä och skrattade åt goda minnen sa han att han hade vänt sig om till sin bordsgranne under talet och sagt

"Hon pratar om mig"

 

Känslor förändras och det behöver inte vara dåligt.

Jag är fruktansvärt glad över att han har den platsen hos mig som han har idag.

 

I somras satt vi och åt glass på en brygga i solen.

Han kramade mig och sa att allt skulle bli bra.

 

Det kunde jag aldrig tro när jag var 15.

Att den där struliga killen skulle sitta intill mig på en brygga och övertyga mig om att allt skulle bli bra.

Kom att tänka på det när jag lyssnade på den där låten.

 

Jag hade fel.

Människor lämnar inte alltid.

Vissa bestämmer sig och stannar för alltid.