.

Fredagar är de bästa dagarna, oavsett vem du frågar.

Vart och när.

Nästan uteslutande alltid oavsett.

 

Vaknade tidigt.

Stramade i ansiktet.

Fick mycket sol igår.

Gick på toa och skrattade åt min egen spegelbild.

Vem har sagt att solen gör dig snygg?

Sol och sömn.

Jag såg ut som ett ras.

Log och snurrade på mig skorna.

Sprang till Centennial Park.

 

Gick tungt idag. Blev omsprungen mer än en gång och jag kunde inte bry mig mindre.

Njöt av luften, värmen och kroppen som bara är min.

 

Den finns för mig oavsett hur lite jag sover, dåligt jag tränar eller konstigt jag äter.

Den bara anpassar sig. Mer eller mindre.

Tack kroppen.

 

I tisdags var vi i just den här parken.

Moonlight Cinema.

Hur mysigt som helst.

Vi köpte mat på "About Life". De har världens godaste organiska buffé och massa roliga råvaror.

Bra pris för att vara Sydney och kvalitén på maten är outstanding.

 

Vi hade med oss filtar, mat och fick äppelbubbel när vi kom dit.

 

Såg den nya filmen "Wild" med Reese Witherspoon.

Har du sett den?

Hon lever ett destruktivt liv och behöver hitta tillbaka till en bättre version av sig själv så hon bestämmer sig att på egen hand vandra The Pacific Crest trail.

 

"Det där borde fan du göra" utbrister Sanna

"haha ja kanske det."

Tänkte att jag absolut inte alls är kapabel till att klara av det.

Sjukt långt, farliga djur, ensamheten och rädslan.

 

Tänkt på det varje dag den här veckan.

Ska försöka mig på det.

Kanske inte som första egna vandringen men en dag.

 

Jag skulle inte vilja göra det för att hitta mig själv.

Inte göra det när jag mår dåligt. Då skulle jag nog bryta ihop.

Bli rädd för allt.

Jag ska göra det när jag mår som jag gör just nu.

När jag känner mig stark, modig och självständig.

 

Filmen fick mig att gråta.

Ledsen och glad.

Det blixtrade långt borta i fjärran.

Inget regn. Bara en ljuvlig kväll i Sydney.

 

Idag var det fredagsstämning i skolan.

Sista timmen skrattade vi mest.

Tycker om min klass. Vi skrattar mycket.

 

Paul frågade något om uppgiften vi gjorde.

Svaret han fick från mig var inte det han väntade sig.

 

"Let´s call it a day, Paul"

Han skrattade och skakade på huvudet.

 

Han hade mycket tålamod med oss idag.

När vi slutade åkte vi till Mauroba Beach och surfade.

 

Det blåste mycket.

De som badade var strängt övervakade. Lurigt vatten idag.

 

Vi tog våra surfbrädor och gav oss ut mot vågorna.

Lite nervöst när det är större vågor.

Maourba är en bra strand för nybörjare.

Bra vågor men inte så mycket klippor och vågorna är inga tio meter.

 

Det jobbiga är att ta sig ut efter varje våg.

När det är lite lugnare vatten kan man ligga ute och vänta in vågorna man vill fånga.

Omöjligt idag.

Rätt som det var så brände det till på min arm.

Över handen och armen hade jag en blåskimrande tråd.

"Jellyfish..."

"Oh my god are you alright?!"

Nadine blev nog lite rädd.

Jag också faktiskt.

Det är ändå Australien och allt är ju mer eller mindre känt för att vara farligt.

Mitt ute i vågorna fick den paniken vänta lite.

Tog mig in till stranden.

Sa till Nadine att jag trodde det var lugnt. Gjorde inte alltför ont.

Gick bort till livräddarna i jeepen längre bort.

Äntligen en anledning att prata med dem.

 

Tog sig en titt på min arm och skickade upp mig till deras "sjukstuga". Ingen fara på taket.

"Vad relaxed och skön du är" sa en av livräddarna

"Nja, jag är bra på att hålla paniken på insidan" skrattade jag

De fick mig faktiskt att sluta oroa mig direkt.

Eftersom det inte gjorde riktigt jäkla ont så förstod jag att det inte var någon fara.

Skönt att bli lite ompysslad ändå. :)

 

Fortsatte surfa.

Får ofta nypa mig i armen för att förstå hur underbart livet kan vara.

Hur lätt det är att bara vara.

 

När det var Sanna och Jasmin´s tur gick Nadine och jag för att köpa grekisk yoghurt med hallon hos en söt liten gumma på ett café en bit ifrån stranden.

 

Som den yoghurten smakade, så smakar en bit av himlen.

Lovar.

Ni vet den låten med Veronica Maggio.

Hela huset va?

"Jag skulle kunna dö nu"

Det vill jag absolut inte.

 

Men allt är precis som det ska vara.

Peppar peppar...

Lite rädd för att något ska förstöra allt.

 

Som vanligt.

Försöker strunta i rädslor nu. Bara vara i nuet.

Njuter och är här.

 

Hoppas ni mår bra.

Ge mig inga skäl att oroa mig, okej?

Tycker om er för mycket för det.

 

Kärlek.

 

Före bion. 

 

Sprang imorse..