Ständigt jagad..
Hur mkt man än kämpar och vägrar ge upp så blir man alltid tiit som tätt fälld av det förflutna.
Ja, vissa saker kommer alltid att ligga mej i fatet och det är väl bara att inse och gilla läget antar jag men jag kan tycka att det suger ändå, den rätten kan ingen ta ifrån mej i alla fall! HA!!!
Jag får inte lov att ge blod.. =( Gick och testade och då var det tveksamt med tanke på mitt hjärta och förlutna, men jag var envis och efter tjat och lite mer tjat fick jag göra alla tester och i veckan blev jag kallad för nån kontroll. Gick dit igår och fick testa mitt hb värde. Mitt blodvärde var för lågt för att man ska få ge blod. Men igår var det bättre!
jippie!! Sköterskan garvade för jag blev verkligen JÄTTEGLAD för att hb-värdet stigit och att jag skulle få ge blod
tillslut! Men eftersom jag simmade igår fick jag inte lämna då utan gick tillbaka idag och väl placerad på britsen, taggad till 1000 så sket det sej. En läkare de pratade med ville inte att jag skulle ge blod nu. Pga av massa gammal skit som jag bara vill skrika och slå bort! Men det går inte och jag vet ju att det inte blir bättre av att gnälla men jag blir ändå lika besviken varje gång benen slås bort för mej.
Det var ju så nära... fan...
Vi vill inte riskera din hälsa bla bla blaaaa... åh, ja fattar men jag känner mej själv och jag VET att ja hade fixat det galant, min kropp pallar mer än så, tro mej.. Jag vet!!
Tur att pippi e här o muntrar upp livet!! Idag har jag provat kläder för Maria´s räkning (annas syster) på NK och anna fotade o skickade till henne! haha, vi två slödder passade verkligen in där!! =)
Deras priser är ju helt sanslösa, det e nästan komiskt!!
(ja sa näääästan) ;)
Sen hade vi flyt och fick gratisträna på Nautilus! Gött, det kändes typ som när vi tränade på Island. Vi tränar men vi har askul samtidigt! Att vi sen hade ett "span" att vila ögonen på gjorde ju inte saken sämre!! haha..
Äntligen hemma, nu ska vi chilla o sen blir det drinkar på southern comfort!! (vilka normala 22 åringar går till systemet o köper det lixom??)
Parta loss i lördagsnatten gott folk!!
Köss//Antz
Hälfast..
Igår när ja gick o mötte Viktor för frulle gjorde det ont, sen kom Anna och då kändes det lite bättre! Vi hade en kalasmysig kväll.. Vi gick o fikade på ett italienskt hak som är nice, köpte sushi o snacks för att gå hem och kolla på let´s dance (premiär för min del) och babbla massor! =)
Jag har inte sovit så bra, har drömt massa konstigt o haft on i benen o dum-armen! =/
Värst idag är att jag fan e fysigt handikappad nu, helt galet vad ont jag har och jag kan inte hå nåt alls på fötterna, kul när Anna är här lixom.. Hoppar över min promenad o hoppas ja kan ta mej till södertappen sen. Jag ska ju ge blod idag!
Var där igår på kontroll då mina blodvärden var för låga när jag testade mej sist. Blev grymt besviken när sköterskan först sa att jag ev aldrig kan ge blod med mina värden,.. =(
Men igår var mina värden bättre o idag ska jag dit och lämna!!
Antar att jag och Anna får köra ett cafémaraton eller nåt istället idag, huvudsaken e ju att hon är här!!
Men snälla rara, läk fötter, LÄÄÄÄÄK!!!
En LITE bitter Antz önskar alla en härlig lördag!!
Gäspigt värre..
Men allt går och det ska bli kul att jobba i hallen några h idag! Nu längtar ja efter "kallis-tanternas" frulle!! maaat....
hehehe...
Föresten, imorse när jag var ute kom Johan Becker´s "gamla" låt, "let me love you"
hade glömt hur bra den är!!
=)
Trevlig torsdag på er alla...
//Antz
Som en julkalender...
Ja dena här veckan känns lite som rena rama julkalendern, ni vet när man bara längtar och väntar men tiden går segt fast dagarna bara går,,, snacka om en parodox! =/
Vad jag syftar på nu är att min älskade Pippi kommer på fredag och ska vara här hela helgen!!
Å det ska bli så jävla kul och jag längtar...
Pippi har ju faktiskt ett riktigt namn oxå, hon döptes vis ett seriöst tillfälle till Anna Allebring.
Vi lärde känna varann när vi kanske var 3 år eller mindre...
Hon är en sån vän det bara finns begränsad upplaga av, att jag fått den äran att få en av dom till min vän är ett mirakel, minst sagt..
Vi har gått igenom så himla mycket tillsammans och hade våra ljuspunkter och bråk DUSTER som små. När vi var typ 6 hade vi något vi idag minns som "2:a världkriget"! =) Ja herre det var ett jävla liv, ofta och mycket men vänskapen var starkare och har efter det tatt sej igenom värre saker ändå och Anna har ställt upp till 200% på mej i alla lägen och hon är för mej helt ovärdelig som vän och jag älskar henne högre än livet!!
Vi skrattar som få, ringer varann och gråter (hon o mamma är dom enda jag spontant klarar ringa när jag är så ledsen) men framför allt förstår vi varann och känner varann utan och innan, det kan vara lite jobbigt ibland.
Man kan aldrig ljuga för henne. Ja tror fan den tjejen hör på ringsignalen hur jag mår!
hehe.. men jag tackar faktiskt ofta för att hon finns i mitt liv och jag saknar henne så det värker.. Vi har bestämt att bo nära varann när vi "bli stora".. Hoppas vi håller det löftet!
Jag ser fram emot helgen och vet att vi kommer få skitkul och utgången på lördag vill ja inte ens tänka på!
För det händer ALLTID saker när vi e ute!! Kul saker, KONSTIGA saker... ler..
åh, pippi miss uuuuuu...
inte ens 2 dygn kvar!
Good shit!!!
//Antz
Aaa mjölksyra eller ren smärta!!
Visserligen har vi strosat mkt och stannat ofta men ändå.. Sluttampen va seg, när man kommer på att man e trött vill man vara hemma NU, inte om 20 min utan NU!! =)
Men promenaden var mysig, ett litet snötäcke, tunt, tunt men ändå lite vitt över huvudstaden..
Vi hade lite snöbollskrig Valdez och jag! Han skötte sej exemplariskt!! Just nu liggandes på "sin" filt ja gett honom, tror nästan han snarkar lite eller snozar han kanske bara? =)
Tror ja ska koka kaffe, sätta på en film och göra honom sällaskap innan jobbet väntar!
Pussis från två ganska utslagna hjältar...
//Antz & Valdez
Morgonbesök!
Plöjde runt lite precis när han kom och försökte flörta till sej frukost vid bänken men se den gick inte!! =)
Och varför kan inte hundar ligga där man säger åt dom, det är ju så mkt roligare att ligga där man inte får!
Ska försöka få honom att ha en plats på handduk dom e "hans" men vi får se hur det blir med den saken!!
Han har fått ett par halvtrasiga raggisar av mej som han kan roa sej med..
Nu ligger han och kikar på mej, ska ta o lägga mej raklång intill o se på tv innan vi ger oss ut i skgen!
Nån cm snö till vårt förfogande har vi fått oxå! we like...
Uppdatering följer...
ciao bella!!
//Antz
Ibland är valet av "frikorts-kille" extra enkelt..
Häromdan fick jag ett tips om att lyssna på John Mayer´s live spelning av "free falling"... I did!!
Satan va bra den är, jag blir riktigt kär i honom, dels att höra och tänk då att både titta och lyssna??!
Underbar låt... och grymt het kille, I like... =)
Imorgon ska jag för första gången ha hand om Valdez!! =) ska bli jättekul, hoppas bara vi kommer bra överens!
Jag har köpt hamburgerkött till frukost, ¨får väl muta honom i värsta fall...
Snälla snälla säg att ja somnar ikväll.. pallar inte att "vaka" inatt oxå, roligare grejer finns lixom..
//Antz
Nattuggla...
Oro i kroppen, dålig dygnsrytm???
Ja fråga inte mej men jag kan f*n inte sova..... suck!!!
Så jävla drygt, för jag vet ju precis hur trött jag kommer att vara imorgon bitti när klockan ringer.
Eller så e ja as hype´ad! Den risken är iför sej ganska stor och så lär jag däcka som en liten unge i fosterställning imorn kväll!
Faktum kvarstår dock... Detta beteende gör mitt nyårslöfte svårt att hålla, minst 6 h sömn varje natt, haha kiss my ...!!!
jaja, tanken var god och det är väl det som räknas? Jag la ner sov-försöken vid 01.30 och drog igång datorn (shit måste verkligen döpa om den, kan ju inte heta "datorn", hur kul är det lixom?)
Jag vet!! "Julio" ska min dator få heta från och med nu.. Logiskt namn, jag fick den på jul och kände för ett killnamn o då läggs ett o till förslagsvis i´et kom på köpet! =) Fick den ju av papps och så det gör mer rättvisa åt genuset..
Knack.. (knacken betyder att jag går tillbaka till förgående ämne, knacken är ganska vettig då jag ofta byter ämne lite titt som tätt..)
Knack.. =) Gick in på min facebook och hade fått ett mail från Alice med restips till mej o Martin! Great!!
Å vad sugen ja blev när jag länkade vidare till hennes blogg o fick läsa mer och se bilder!!!
Snart så, snart så...
Läste om vattenfall, de hyrde 4-hjulingar, svinagde sej i lianer mm åååååå LÄNGTAR
Men nu.. snart 2 h senare är jag inte tröttare för 5 öre men mitt ressug har accelerat nåt groteskt!!
Vill vakna och att det ska vara morgon i NY...
//AntZ 
(jag & Valdez på tis kanske) Längtar..
om alla var lite mongo ändå...
Jag tror helt seriöst att vi människor skulle må mycket bättre och världen vara bättre om vi alla var lite,,, ja inte mongolida eller hjärnskadade men om vi bara kunde få ett uns av deras levnadsglädje och goda hjärtan..
För många av dessa underbara människor, som lider av någon cp skada eller handikapp, ja vi säger "lider av" för det är vad vi dagligen tar för givet att de gör bara för att de inte är precis som "oss vanliga", va fan det nu ska betyda???
I alla fall, dessa människor får mej bara genom att sitta här vid min dator att le, le stort och tänka tillbaka på när jag var och simmade i Farsta. Titt som tätt kommer dom med sina assistenter och badar. Igår kom tre stycken mongolida med två assistenter och jag hade fullt upp med att hålla mej för skratt, de lockar till skratt hela tiden. Bara genom att titta på dom, hur de älskar livet och hur de fullständigt skiter i brister och skavanker!
Tanken att bry sej verkar inte ens ha ploppat upp nånsin hos dom.. Sen är det klart att deras liv är hårt att leva, vissa har det värre än andra. Vissa´s liv är ju så begränsat att de knappt kan göra ett dugg och det är hjärtskärande.. Deras handikapp ligger ju på så himla olika nivåer och nej jag vill inte byta, tror jag.. Men jag kan inte veta egentligen..
Jag har bara levt mitt liv så jag vet ju inte vilket liv som är bäst att leva, det vet ingen och tur är väl det men den blicken jag fick av "grabben" i Farsta igår när han skulle göra "kanonkulan" är obetalbar!! =)
Jag stod i poolen, vid kanten o stretchade efter jag simmat och en av assistenterna gick förbi, stannade till och tittade på mej och log. Hon hade sett mej innan och jag tror hon såg hur jag kände och vad jag tänkte. Jag hoppas det i alla fall...
För att inte tala om skrattet som följde direkt när han kommit upp till ytan!
Deras kärlek finner inga gränser, tycker de om någon håller de inte inne med det, som vi ofta gör..
Nej men GUD det kan jag inte säga eller så kan jag inte göra- då gör jag bort mej! lite så resonerar vi, eller i alla fall jag, ofta!!
Medans de snarare verkar handla utefter vad de känner: Det är klart man ska berätta om man tycker om någon, hur ska de annars veta? Eller: Det är klart man ska göra det man känner för, det är ju då det blir roligt!
Jag beundrar dem så otroligt mycket... De förgyller vår tillvaro, som annars ska vara så allvarlig, perfekt eller ordnad!
De kommer och vänder allting upp och ner! Sprider kärlek och kaos... De gör sina medmänniskor lyckliga utan att ha den minsta aningen om det.
Där snackar vi en osjälvisk gärning!
Har länge letat efter en, utan att finna.. Allt vi gör kan man hitta en baktanke med men äntligen!!
Där har vi den.. en osjälvisk gärning..
Så underbara medmänniskor, det är lördag!! Ge er ut och var lite mongo för sjutton, det ska jag!!
//Antz
It´s all about TAJMING....
Snart måste väl minst ett världsproblem vara löst efter allt ja tänker!
=)
Lyssnade lite på reprisen från veckan som gått på the voice, (radiostationen som spelar mest hiphop & rnb) där de pratade om "tajming" och hur den påverkar allt och det slog mej att allt vi gör och alla vi träffar handlar om tajming, från början till slut..
Jag jobbade på feskarn´s i Grebbestad, sommaren tog slut och vintersäsongslusten väcktes i mej, jag var sent ute med att söka säsongsjobb i Norge (dålig tajming) , fick napp på en restaurang i Storlien och det jobbet jag hade på Mc Donald´s gjorde det möjligt för mej att åka upp och provjobba, bra tajming. Jag fick jobbet och efter ett par dagars funderande tackade jag ja.
Till Storlien bar det av och en kväll när jag jobbade själv i servisen kom en underbar familj och eftersom jag bara hade 5 bord eller nåt hade jag gott om tid för dom plus att jag från början fick en kanonfin kontakt med dom, redan från att jag mötte dom i dörren. (Bra TAJMING)
De var så nöjda att de ville få mej till Sthlm och jag gick hem med deras visitkort i fickan..
Bestämde under sommaren, efter jag fått hjälp till jobb av "storlien-paret" att jag skulle jobba dec i Sthlm. Åkte till Ghana under okt-nov innan där jag träffade Ello och Hedda. De var de första sve jag träffade och blev därför automatiskt de jag hängde med i Accra innan vi slussades ut till familjer runt hela Ghana. Ello och hennes gäng har blivit mina vänner sen jag flyttat hit på "riktigt" eller vad man säger..
Tajming...
Fick extrajobb på Tysta M men precis när ja börjat blev en av tjejerna "Lina" kär i en kille och hon följde med honom till serbien när han blev utvisad, fick vicka för henne sista 2 mån innan ja åkte till pappa över sommaren, behöver ja säga ordet??
Ja alltså såhär kan man ju fortsätta i all evighet, lite trist kanske????
Men ni fattar grejen, allt, verkligen ALLT handlar om tajming..
så bli inte ledsen när saker och ting inte går som planerat..
Det var nog inte rätt tajming bara...
Puss på er!!
//AntZ
i ur och skur!
Som idag, vädret e grått, blött och TRIST.. Så man har inte lust att göra nåt.. inne blir man rastlös o ut e trist men eftersom jag och joel har ett nyårslöfte blir det hela lättare och framför allt roligare med långpromenix!!
Tiden går snabbt för vi babblar hela tiden och sen belönar vi oss alltid med en härlig fika på ett varmt café!!
Ett klokt nyårslöfte år 2009 va?! =)
oj! Nu fick ja sms från joel:"centralen nu.." japp då e det på med tredubbla tröjor, vantar, mössa o halsduk!!
Jag jackvägrar idag oxå...
Hörs sen!!
Några stenar lättare..
Åh, satan va skönt det ska bli!! =)
Jag ser starbucks framför mej, deras russinscones och kaffe skriker efter mej.. Hör ni??
ler.. jag HÖR!
Hoppas verkligen vi får biljetter till lejonkungen på broadway oxå.. jag kommer sjunga deras låtar hela resan sedan, stackars Martin..
Jag har i alla fall löst jobbfrågan och hundvaktsdelen likaså..
Det roliga är att jag var mkt mer nervös för Lisen (Waldes ägarinnas) reaktion, jag resonerar typ såhär: jobb kan ja alltid få ett nytt men jag pallar inte att förlora chansen med den här hunden!! =( Det hade känts hemskt..
Lunchade på Tysta M idag o både Jenny och Malin skakade på sina huvuden när jag sa vad jag prioriterade högst!
haha.. fast tror inte det blev förvånade, alla har ju fått höra mitt hundtjat ett tag... =)
Anyway, berättade om mina planer för Gabriel, chefen på centum och han skulle fixa det sa han!
Har som tur e gjort bra ifrån mej hitills och Gabriel har gett mkt beröm och ville inte att jag skulle sluta så det känns bra att inte behöva hålla tyst om resan längre! haha.. sköönt..
I detta gråa känns det helt ok att tänka 5 v framåt... sol, BAD, strand, schyssta partaj o drinkar!! =)
Imorn ska jag käka frukostbuffé me Marit på vetekatten, mysigt!!
Har jag sagt att jag är besatt av frukost i alla former!?
//Antz
En ålderslös oas...
Min härliga lyckokälla och goa vän Moa har varit här och förgyllt tillvaron ytterligare ett snäpp nu i dagarna och i söndags morse satte hon på en skitbra låt på sin mobil. En för mej helt ny låt och denna grupp "Poets of the fall" har jag aldrig hört talas om. Förmodligen den enda som inte hört dom, brukar vara så... =)
Hursomhelst så e jag fast!!
Nu youtube´ar ja dom hela tiden och lyssnar in olika låtar. Det känns bara så himla kul att bara sådär från ingenstans få ny skön musik att njuta av!! Tack Moa, ibland e du bra att ha!! ;)
Igår hade ja svårt att somna, eller det gick inte alls om jag ska vara ärlig! Låg vaken och grubblade en del, det är vid dessa tillfällen jag saknar min familj som mest. När man oroar sej för saker och känner sej så himla liten och på gränsen till hjälplös! Nej nu överdriver jag.. Jag har ju 2 andra "familjer" nära, både ellos, där jag adopterat in mej själv och i skogås, hos lena och leif som jag bodde i när jag först kom hit. Där vet jag att jag alltid är välkommen men ni vet hur det är med barn ibland, det är bara mamma eller pappa som hjälper..
Hm,,, ja, jag vet att jag är 22 år... ler...
Oftast styr jag upp saker och ting rätt bra så hjälplös är väl ett starkt ord att ta till men det finns en plats jag allid önskar mej till när jag känner mej klen, liten och ledsen..
Det är inte bara familjen i sig jag saknar då utan att vara hos mamma, det gör inget om man inte kan sova o sitter hela natten i köket och lägger passians ensam.
Grubblandes så små gråa hår kommer smygandes, för då vet jag att mamma är nära och när kl slår 05.15 kommer Karl-Erik att sätta på kaffet till oss, hämta tidningen och jag smyger in till mamma, kryper upp i sängen så dricker vi kaffe o läser tidningen (jag börjar med del 2 , sen byter vi) för det mesta i tysthet.. Det är vår tid, den här stunden är den bästa jag vet!
När jag reser eller vad jag än gör kan detta vara det jag längtar mest till! För detta är trygghet för mej! En oas där jag aldrig tvingas ta några viktiga beslut eller låtsas vara någon eller något jag inte är..
Även under de tuffa åren var detta en fristad, den här stunden bråkade vi inte och jag mådde inte dåligt för jag visste att här fick jag vara ifred..
Ett ypperligt bevis på när det lilla blir det stora i livet...
Mamma, pappa, Martin nu längtar skruttan efter er.. =(
Natti alla..
//Antz
Isande bitter!!
Sthlm´s innegator är väl okej men det beror ju främst på att det smälter undan snabbt där. Jag skulle gå runt brunnsviken imorse, haha good luck!! Åka runt snarare...
Vi hör dagligen om hur står vikt motionen är för vår hälsa och välbefinnande. Hur många ger sej ut när risken att bryta lårbenshalsen är dubbelt så stor som att ta sej heldkinnad hem!?
Jag ska väl inte gnälla, ung och frisk överlever man väl ett och annat fall men om jag har problem i detta väglaget tänk då för sjutton på våra gamla... Man ser vissa halta runt på stan och man är precis livrädd att de vilken sekund som helst ska trilla!
För att citera "Reine i - Reine och Mimmi i fjällen" "-ska man behöva ha broddar under laggarna för att överleva!?"
En sak till, varför inte utnyttja jobbbristen i Sverige till att ploga och grusa bättre?
Eller förlåt!, vad korkad jag är... Det blir ju alldeles för dyrt för Sverige. Det är säkert mycket billigare att ta hand om alla brutna lårbenshalsar och stukade fötter eller brutna handleder!!
Vill inte vara bitter me ibland undrar jag bara hur folk tänker...
Vissa straffar Gud, (eller nån) direkt...
Jag var påvägfrån jobbet, där jag ÄGDE idag btw.. =)
Bokade in flest möten!!! Yes..
Var va ja..?? just det ja, påväg från jobbet tänkte jag bara smita in på ica o köpa mjölk till morgonkaffet, (katastrof utan)
o det är såklart världens kö med en kassa öppen. Då händer det som alltid eller ofta händer,
en kassa till öppnas men personen som står SIST smiter före o hamnar som nr 1 i nya kassan!! Jag brydde mej inte alls faktiskt, jag ska inte jobba förens imorn eftermiddag och hade all tid i världen men själva grejen är sjukt störande.. Stilen e grymt ful och jag fattar inte hur de är uppfostrade! I vilket fall så ställde jag mej bakom detta "fina" paret med mitt enda mjölkpaket och hoppades lite inombords att nåt skulle gå fel för dom, typ att allt skulle bli skitdyrt eller så.. Min önskan slog nästan in, hennes magnetremsa va paj och kassören ville ha leg när han drog kortet manuellt.
Då började denna blåsta lilla hyndan jiddra om att hon kunde koden. Ja men det hjälper ju verkligen när remsan inte går att dra!!
Hon blinkade lite och pojkvännen likaså men icke.. (i detta nu ler ja ganska mycket ;D )
"-Har du inte så du kan läsa av chip??" Ja det blir nästa smarta fråga...
Då hade hon inte behövt dra kortet från börjen!! Gudars säger ja..
Nej det var bara att lämna kassen och spatsera ut i jakt på bankomat el annan butik!! hahaha..
åh, dam det kändes bra!! Det va lätt värt den extraväntan i kön...
Det finns många sätt att fälla..
Borde jag känna mej dum?, dum som gick på storyn om den misshandlade och förföljda kvinnan.
Eller ska man vara glad att man köpte hela paketet?, att man litar blint på att människan i grund och botten är god och sannhetsenlig..
Jag vet inte vad som är rätt eller fel i den här debatten. För nånstans känner jag med Liza och förstår henne. Hon har suttit tillsammans med den här kvinnan som fått utså så himla mycket och kämpat sig igenom ett större helvete än både du och jag i våra vildaste fantasier kan föreställa oss. Det är väl klart som f*n att man lätt rycks med och blir partisk, nej jag påstår inte att det är rätt men det är LÄTT hänt och vem är jag att döma henne för hennes känslor och handlingar?
Däremot har ju detta "lureri" fortsatt i och med att asyl och de efterkommande böckerna skrivs och då har ju såpass lång tid gått och då borde hon fått så mkt kött på benen att bilden blivit klarare och böckerna mer sannhetsenliga.
Visst, vi läsare går på mkt skit och vi låter oss luras ett tag men tillslut tar det stopp, även jag kunde stanna upp mitt i böckerna, sucka djupt och fundera lite...
"Är det verkligen möjligt att genomleva detta? Finns det verkligen så mkt kraft inom oss?"
Jo, men står det så, så är det väl så resonerade jag , fröken godtrogen torkade tårarna och läste vidare..
Tyvärr är vi människor ganska långsinta, blir vi blåsta eller svikna kan ett nytt förtroende bli tufft att bygga upp, men jag antar att det är priset som Liza nu kommer få betala för att ha skrivit "bygger på en sann händelse" på boken..
Jag känner mej lite snurrig och vet inte vad jag ska tro längre och den som egentligen får ta emot det värsta slaget är inte Liza, från media o läsarna är det så, inget snack.. Men det är hennes jobb och hon är införstådd med spelets regler, men Mia då??? Nu så många år efter alla tragedier ska hon behöva känna sig mistrodd och kanske lite som en lögnare. Allt detta för att hon ville berätta sin story.
På pappret har hon allas stöd och även om ingen kan uttala kritik till henne personligen så måste hon undra vad alla tänker och tror, innerst inne...
Jag vet att jag hade gjort det..
Snacka om att vara paj utan och innan...
Liza M.
Vad blir priset för hennes
sk "skarvning" i boken om Mia?
Vilka fördelar har våra ex??
Ja frågan är ju alltså om vi har någon nytta av våra tidigare erövringar?? =)
Förutom det självklara, mer livserfarenhet, vi lär känna oss själva bättre och vi förbättrar förhoppningsvis vårt självförtroende och självkänsla.. Om inte direkt så kanske så småningom!
Men en bra effekt, kanske den bästa om man frågar mej måste ju vara...
DERAS KVARGLÖMDA KLÄDER
haha.. ärligt, finns det nåt bättre än stoooora sköna killtröjor??
Jag har en sån som jag bara älskar.. Och tror inte att jag gillar den för att den får mej att minnas eller hålla fast vid det gamla, nejnej.. Jag älskade den tröjan från första stund så och jag använde den konstant.. Hade mkt hellre på mej den än mina egna tröjor!
Fick mest roliga flin tillbaka men so what, så länge jag fick ha den så var jag nöjd!
När vi gjorde slut hade jag tröjan hos mej och jag gjorde inga ansträngningar att påpeka att jag hade den precis och sedan dess bor den med mej och följer med vid varje flytt! Hade den typ varje kväll när det var som kallast i Storlien..
Det är inget speciellt med den tröjan egentligen men numera är den inte bara en tröja utan massa minnen, bra och dåliga.. Men den betyder oerhört mycket oavsett..
Att jag kom på det här just nu var när jag igår skulle klä mej för min och Joels veckopromenad och fika.
Nyårslöfte 2009... Ett nyttigt och mysigt sådant!
17:e jan.. Nä nu måste det väl ändå snart vara dags för tiiidig vår tyckte jag och fick se min favvotröja snällt hänga på badrummsdörren som vanligt, den åker ju lätt på minst 5 ggr i v, om så bara för en liten stund!
Så jag tog dubbla sockor, 3 lager m byxor, 4 lager tröjor, halsduk, mössa och vantar! Redo.. Kände mej lite som en miccelingubbe men hey, är det vår så är det!! =)
Joel skakade bara på huvudet när han såg mej. Han känner mej för väl.. =)
Hursomhelst, när du förlorar någon eller kanske "gör dej av "med någon (dock inte för alltid, sånt uppmanar jag verkligen inte) se till att behålla det du mest håller kärt!!
Jag skulle hitta en tröja liknande min favvo, sökte på hiphop tjocktröja, this is what I found!! =)
Han va ju så söt att jag bara va tvungen...
//Antz..
Nyp mej jag måste drömma...!
Kan det verkligen stämma att jag minst tre ggr i veckan kommer ha ansvaret för en helt fantastiskt fin och härlig
vovvsing!?
Ja, faktiskt!! Träffade Lisen vid karlaplan imorse för att se hur saker och ting stämde mellan oss och mej och Waldes. Lisen är jättetrevlig och enkel och Waldes, ja vad säger man??
JAG ÄR KÄR..
Vi tog en promenad till gärdet där vi släppte Waldes (e inte 100 på om det e walder eller waldes men tillsvidare, waldes it is!! ;D ) och lät honom springa av sej lite o busa med alla hundar. Han är helt perfekt. Pigg, glad, pålitlig så man kan ha honom okopplad utan att det blir bråk med andra hundar.
Han älskar att vara ute i skogen, det är dock lite jakt i honom så man får vara lite på sin vakt så han inte sticker..
Men shit alltså... Jag bara ler, tror inte att någon fattar hur jag längtat efter det här och hur jag kommer att bo utomhus när jag har honom, fast gud va mysigt att ligga på golvet framför tv:n och gosa med honom efter en kall dag i skogen..
Ja ni hör ju hur han redan nu är mitt svar på förhållande just nu.. =)
Jag och Viktor bestämde ju oss för att vi skulle bli kära 2009 (inte i varann alltså) men det var nog inte hundar som var tanken från början.. Jag var med Viktor i Sumpan och kollade på en
lägenhetsvisning idag och fikade efteråt. Vi började prata lite om kärlek och förhållande mm och jag berättade om mitt nygamla ordspråk som blivit så klockrent nu.....:
(Jag o Joel snackade om ett par vi känner där ena parten ev vill göra slut o vara singel, på samma gång han tycker om flickvännen, hmmm)
"Ja, man kan ju inte både ha kakan och äta upp den, men man kan smaka lite och lägga tillbaka den" sa jag.
Joel sa: "Ja det är klart men det är ju inte så kul för kakan då..."
Jag: "Nej, men då får kakan skylla sej själv att den är så god" =)
Ganska klockren seger för mitt parti där va??? hahaa...
Jag hoppas verkligen inte att jag håller på att bli sjuk föresten.. Vaknade imorse och var helt jävla toksvullen i fejjan, speciellt i och runt ögonen, jätteläskigt. Såg ut som nån jäkla tvättbjörn eller nåt.
Det blev bättre sen men jag känner mej mosig o degig i ansiktet och är fortfarande inte helt återställd.. få se om det blir bättre eller värre tills imorgon..
usch... vill inte gå till läkaren, jag har inte speciellt mkt till övers för sjukhus och läkare.
Dels pga av dåliga minnen men även för att det alltid känns som suck och stön från deras sida när man kommer. Man vill bara skrika: JAG HAR INTE BETT OM ATT VARA DÅLIG, OCH NEJ JAG ÄR INTE HÄR FÖR ATT JÄVLAS MED ER!!!! åhhh va bara tvungen...
Torsdagsstund hade guld i mun..
Vaknade hungrig som en galning 04.40 och visste att frukost på Tysta Mari väntade, kändes skitkul att komma till jobbet fast jag bara varit borta tre arbetsdagar!! =) Tror det är själva vetskapen att jag bara jobbar ibland och att jag inte måste.. Kände mej väldigt välkommen tillbaka både av kunder och arbetskompisar så det var ju såklart en värmande start!
Hade sjukt mycket energi och fick gjort massor på kort tid kändes det som och saker och ting flöt på smidigt. Sålde för 700:- till en av mina första kunder som skulle på ett 40:års kalas. Hon överskred sin budget en del men blev sugen på allt jag visade och tog rubbet! Hon verkade jättenöjd och humöret steg ytterligare!
De flesta i min närhet vet hur jag bara tjatar och tjatar om att jag vill ha en hund!! Jag är mer eller mindre helt fixerad, på samma gång som jag är väl medveten om att köpa en hund inte är ett alternativ...
Vissa dagar när jag är ute och går och längtan tar överhand kan det sabba, ok inte sabba kanske men påverka min dag ordentligt.. Jag funderar och funderar och de där ljuvliga lurvpellarna lämnar inte mina tankar!
Tanterna (och Helena) i kallis vet om detta så i tors berättade Helena om en kompis till henne som behöver en fast hundvakt och fortare än kvickt tog jag kontakt med henne. Minns inte rasen men det är en medium stor hund på 5 år. Enligt ägaren Lisen är "Valder" jättepigg utomhus och kul att arbeta med men väldigt lugn inomhus! PERFEKT!!
Så vi ska ses imorn, söndag och om allt funkar mm är jag med hund 3 heldagar i v from feb!! =)
Som att den dagen kunde bli bättre!! svävade på små moln...
Kvällen avslutades med att jag fick jättebra beröm på det nya jobbet!!
Så att jag svävade hem den kvällen är nog ingen överaskning precis!
Mest glad för hundjobbet såklart, kan fortfarande inte sluta le.... =)
Men, alltid ett men! Inget är helt bestämt så jag måste sluta vara föör glad men det är ju så himla svårt!!
Vill inte tänka på vad som kan gå fel nu så jag skiter i det helt enkelt och vrider upp "build me up buttercup" och forsätter att le! Det är ju ändå LÖRDAG!!
Men HEY! Trevlig helg på er....=)
//Antz
Glassbåt... Lika gott som för 13 år sedan!!
Men passet va kul och hungern efter middag var inte nådig heller, tur att Staffan gjort urgod lax m rostade rotfrukter o sås till!!! mums...
Ello har ju jobbat på hemglass o glassbåten e ju en gammal klassiker och favorit. Tyvärr dyker den inte upp alltför ofta i "personalens ta hem" frys men för ett braaaaa tag sen dök en upp o den snodde ello med sig för min räkning. Men tillfället att äta den har aldrig riktigt infunnit sej, förens ikväll! Va grymt gott!! Glassbåt m kaffe efter ett hårt boxpass, ISKALL promenad o en dundermiddag i underbart sällskap...
Det mina vänner, e va ja kallar en fulländad fredag!! =)
Laser is NOT the shit!!
Jag borde egentligen skriva om det här ikvällnär jag har mer tid och allt sånt men jag kan bara inte vänta..
Vart jag än går eller gör, sover, tränar osv har jag musik på som de flesta andra, imorse var inget undantag.
Allt är frid och fröjd tills jag hör ett reklamklipp som gör mej irriterad...
"Vill du bli av med dubbelhakan, celluliter, gäddhäng eller kulan på magen?" prova den nya lasermetoden, snyggare, billigare och effektivare sätt än fettsugning. Ingen sjukhusvistelse, du kommer bli som ny osv.
Fy Fan säger jag bara... Jag fattar inte att det är lagligt överhuvudtaget.. eller jo visst i vissa fall där det handlar om hälsa eller rör sej om ett handikapp. Vissa lider ju på riktigt av sitt problem men det är inte till dom personerna som den här reklmen riktar sej mot. Utan alla dessa underbara vackra männisor som av en eller flera orsaker lider av dålig självkänsla och tror att det handlar om nåt ytligt hos dom, om man fixade till just den lilla detaljen skulle allt bli bra!
Självförtroendet på topp, lyckan tillfredställd! Det är helt sanslöst att människor vill gå igenom dessa prövningar och betala dessa pengar för att ta bort något av sig själva i tron o hopp om att livet ska vändas som en pannkaka o balen på slottet ligger inom den närmsta framtiden...
Men okej, handen på hjärtat... Om jag hade haft pengarna att göra ett ingrepp vilket jag ville, pengar jag inte skulle sakna och plötsligt fick chansen serverad på ett silverfat, skulle jag då ta den? För visst, jag har mina up and downs, OFTA, och visst vore alla korten mkt snyggare utan den där dubbelhakan osv men ok men sen då? Jättekul att kolla på snyggare kort av mej själv, verkligen...
Men vänta lite nu... Tjejen på kortet. Det är ju inte jag, hon ör sej som jag hon pratar som jag och visst tusan heter vi samma sak.. Men det är inte jag, dom har tagit en del av mej, det som en gång gjorde mej till den jag var och det tänker jag inte ändra på eller låta någon ta. Vill du forma om din kropp finns det gym mm. Naturliga vägar är alltid de bästa och då har du kvar dej själv genom hela processen.
Tror folk verkligen på allvar att man efter en operation enbart i skönhetssyfte gör oss lyckligare?
-Hejsan! ja du ska bet för att vi tagit bort delar av dej, betala för ett lyckligare o rikare liv? Det går bra att dra kortet nu.. -jaha du har svart amex, jag förstår. Det får du dra i guldmaskinen därborta, där bet du för lite extra självkänsla o högre värde..
Alla vet ju att ju mer pengar man har desto mer värd och öyckligare är man....
NOT!!!
Nej jag vet inte, jag är kanske helt ute och cyklar men jag har mina skavanker och lever med dom, istälet för att läsa om fettsugning mm när ja har en dålig dag går ja till gymmet eller simhallen för där ser man att vi alla har våra brister och skavanker men på något sätt är det skit samma, vi är ju viktiga ch fantastiska människor ändå! Och det där som du mår dåligt över kanske ingen annan faktiskt ser... När det väl kommer till kritan uppriktas 90% av din uppmärksamhet trots allt åt dej själv och din egen kropp så vänd procenten till nåt bra istället!
Trevlig tors alla underbara naturliga människor där ute!!
Kramar
Heinz eller Felix???
(Personligen tycker ja bäst om felix... om vi ska gå in på detalj alltså!)
Kände bara att jag var tvungen att få ur mej lite positiv energi efter yogan!! Där snackar vi verkligen lite som ger otroligt mycket. Lite är väl kanske fel att påstå att man gör. Det är faktiskt ganska jobbigt vissa grejer. Fysiskt och Psykiskt. Mitt största problem är koncentrationen. Jag svävar gärna bort och glömmer bort andningen mm men det går framåt.
Höll dock på att somna under avslappningen mot slutet! =)
Men nån hann före och världens snarkning utbröt!! Stackarn... Men det fick mej att vakna.
När jag kom till yogan och upptäckte att jag som vanligt glömt mitt lås kom jag på vad jag mer glömt.. Mitt te som jag gjort och satt på bänken medans: "jag ska bara...." och sen fastnade jag ju i bloggen, vips hade jag bråttom och kvar stod teet!
Var säkert väääl tilldraget när jag kom hem ialla fall och det ska ju vara bra säger dom!! *hehe*
//Antz..
Vad kan -2 grader göra för skillnad?
Brunnsviken ligger frusen, inte jämn såsom den vackert glänste på nyårsdagen utan mer räfflig efter att den smält och frusit om vartannat..
Just det här klimatet får allt, verkligen ALLT att kännas bra. Efter lite tankeverksamhet i detta vädret är jag övertygad om att jag skulle kunna lösa världens alla kriser. Inte alls kaxigt va??
Jag vet inte,
Men ändå, det är en speciell känsla att vara ute i skogen eller vart man än går när det är lite småkallt, inte så man fryser men man vet att kinderna är lite rosiga och solen skiner rakt mot en. Hade det inte varit januari hade man kommit hem ett par fräknar rikare..
Tyvärr så har jag förlorat nästan alla mina fräknar! Det är väl åldern!! =)
Hade någon berättat för mej när jag var 8 att jag 14 år senare skulle vara brun/rödhårig o nästan utan fräknar skulle jag troligen jubla! Men man vill ju alltid ha det man inte kan få och just då ville jag bara bli kvitt de där envisa fräknarna som frodades så fort solen visade sej!
Eftersom jag nu inte är ute och går i ottan varje morgon gjorde jag imorse en utsvävning längre in i en okänd skog. Naturligtvis hittade ja värsta fyndet! Världens mysigaste motionsspår i skogen. Lagom tills att jag snart ska flytta.. =(
Hursomhelst, när jag gick och njöt som mest hörde jag det välbekanta dunsandet i marken och såg de bekymmerslösa ansiktena på hundarna som rastades på fältet intill.. Fan oxå..
Att ha mej mitt bland alla dessa ljuvliga lurvtussarna är som att sätta en extremt barnsugen tjej mitt i en vacker grön solskenspark fylld med änglaliknade småbarn..
EN IDÉ SOM KÄNNS SÅDÄÄÄÄR....
Så idag är huvudet smäckat med dalmatiner, goldens, collies o sankt bernards...
Min dag kommer oxå.. =)
oj, bråttom!!! Yogan väntar, kanon att komma dit stressad men andan i halsen. Då har man verkligen fattat budskapet eller hur!?
Changeling
Känns just nu som att någon håller en snara runt halsen på mej eller ni vet när man var liten och fick på sej nån hemsk polo som stramade åt som sjutton runt halsen och varje andetag kändes som ett dagsverk!
Jag låter fruktansvärt brutal nu men helt sanningsfullt så är det precis så jag känner, men varför plåga sej med det då? Jo, faktum att jag alltid efter jag sett en tung film tycker att mitt liv helt plötsligt är världens bästa och underbaraste. Jag trivs i för sej alltid med mitt liv och vill inte för allt guld i världen byta bort det men det finns ju en orsak till att man väljer att utsätta sig för den här typen av filmer.
Från att man satte sig i biofåtöljen väntade över 2 h underbart lidande, ja underbart var ordet. Underbart var det att så trovärdigt få se en mammas kamp för sitt barn, att det inte finns något annat i hela världen som spelar någon roll eller kan få henne att ge upp! Lidandet då undrar ni kanske... jo det får resten av filmen svara för!
Filmen utspelar sej tidigt 1900 tal, runt 1928 om jag inte minns fel.
En ung mamma, Fru Collins bor tillsammans med sin 9:årige son Walter i Los Angels. En dag, 10:e mars när hon kommer från jobbet är Walter borta. Självklart är detta ett jobbpass hon tvingades ta när ingen annan kunde..
Hon letar kvarteret runt efter Walter men han förblir borta och polisen vill inget göra. De säger att han kommer komma hem självmant, såklart! Inte förens morgonen därpå skickar de en bil och sökandet börjar, utan resultat. Walter är och förblir borta.
Inte förens 5 mån senare händer något, polisen dyker upp på Collins jobb med beskedet om att de hittat Walter vid liv. Men pojken som stiger av tåget är allt annat än hennes son. Det är nu kampen börjar på riktigt. Hon försöker förtvivlat få alla att förstå att pojken inte är hennes son men polisen är några riktiga as som istället för att erkänna sina misstag förvärrar allt och som att inte de gångna 5 månaderna varit djälvulska följs nu år av förnedring, misstroende och tappert kämpande för att få sin rätt, få sin son tillbaka...
Filmen berör, men inte såsom jag berörs av "mannen som kunde tala med hästar" , "a walk to remember" eller "american history x" tex (tog dessa tre pga av att de alla är så olika men har det lilla extra som gör det omöjligt för mej att inte gråta)
Nej den här skär rätt in, det kryper i mej när hon förtvivlat skriker på polisstationen o responsen de ger är att hon ljuger för att slippa ansvar eller när de tar över hennes liv och makten att bestämma över sig själv.
Det högg till i magen på mej när de tog henne för tvångsvård, mixen av att inte få styra själv över sitt liv eller känslan som infinner sig när all självrespekt rinner av en är fruktansvärt.. Man blir en robot, slutar känna slutar vilja, låter alla hunsa med en bäst de vill medans tårarna rinner utan att man ens vill känna efter varför...
Jag vill ju inte avsölja allt men hon ger inte upp och med lite hjälp och jävlarannamma får hon tillsist lite upprättelse men alla ärr sitter kvar, precis som filmen gör nu.. sitter i maggropen och jag sa till sara efter filmens slut att jag aldrig tänker skaffa barn! Varför skaffa sej ännu fler chanser att bli sårad eller få hjärtat krossat....?
Det kan man få på så många andra vis ändå.. Jag veeet! jag är hemsk och det e klart att jag överreagerar men nu direkt efteråt känner jag så..
Kanske är därför jag alltid drar så fort jag ev börjar känna minsta lilla för någon, INGA undantag... Oj, jag kanske känner nåt, bäst att dra. Man kan ju faktiskt bli sårad igen.. eller ännu värre, stoltheten kan få sej en törn!
Eller är det så att jag drar just för att jag inte känner så mycket som jag vill? Det är vad jag ständigt intalar mej själv och alla andra men jag vet fan inte...
Nej nu blev det lite väl djupt här..
Ska borsta gaddarna o kojsa istället, inte grubbla så mycket...
Önska kan man ju...
varit o simmat och tror inte jag älskar nåt lika mkt som vatten.... =)
//Lycklig...
En ny väg tar vid där en annan tar slut...
När det gäller tekniska prylar har ja verkligen 0 tålamod!!! skumt ja som jobbar med service och väldigt sällan blir irriterad på kunder eller så..
jaja, jag blir hellre bitter på tekniken än människor! =)
Just idag står jag mer eller mindre mellan två jobb.. Igår gjorde ja sista dan på tysta... känns helt rätt på samma gång så skulle jag ljuga om det va helt lätt att säga hej då till allt.. Goa människor, tryggheten för att inte tala om FRUKOSTEN
shit alltså..
Jag fick ett fint kort o en present av jobbkompisarna o flera kunder väntade på mej efter lunchen för de visste att jag slutar och ville säga hej då o önska lycka till.
Som sagt... allt sånt lämnar mej inte oberörd precis... kommer sakna kunder o kompisar massor men som Anders sa när vi kramades igår, detta är inte slutet, jag kommer ju jobba extra och hälsa på mm. Så det komer bli bra, det vet jag..
Nya jobbet imorn, centrumplaceringar.. har ingen speciell tanke inför det. Ser det mest som ett hjälp att ta klivet bort och transportsträcka till målet, polisskolan!! =)
Idag är jag såå seg, inte speciellt trött, trots minimum sömn senaste dagarna.. i och med nystarten imorn börjar mitt nya liv! haha.. jag ska försöka få in lite fler sovtimmar i veckan.
Hört att det ska vara bra.. =)
Nej nu ska ja ta mej samman och gå till simhallen, sköööönt!!
over and out...
Ljuva Morgonstund!
Extra kan mkt väl tänkas att jag kommer jobba men då är det ju mer på mina villkor, vill jag inte måste jag inte..
Kommer nog va bra sliten ikväll, Moa och ja la oss 02.30, 04.00 väcker hon mej när hon ska ut till taxin och åka till centralen -arlanda -gran canaria!
04.27 ringer hon o tappat nyckeln till skåpet med väskorna på centralen!! Hon e så jävla mkt MEJ att jag blir mörkrädd!
Mkt panik 30 min senare och 200 kr fattigare har väktarna brytit upp skåpet o nyss ringde hon sittandes tryggt vid sin gate! Tack!! =)
Måtte en v gå fort så hon kommer hit o vi kan parta!! =)
shit nu måste ja kila!!
Old Frankie...
Lyssnade som vanligt på radio imorse och då kom den där (ursäkta ordvalet) jävla idol-kevin med "sin" låt och jag blir nästan förbannad! Ja menar, om nu sveriges duktigaste förmågor är med i idol och då framförallt går och vinner skiten borde han då inte kunna hitta en låt som inte påminner om 99% av alla andra kärleksballader som gjorts de senaste 10 åren??
Ja menar kom igen! Mena vad du sjunger lille vän! Nej det känns som att lägga massa massa pengar på att bygga upp ett vackert, stort och lyxigt hotell med världens bästa frukostbuffé och sedan placera hotelljuryn i en skrubb och bjuda på en risifrutti till frukost. Slöseri så att säga!
Ja menar, av det lilla jag sett är han ju en fantastisk artist så varför säcka ihop så här alla redan?
Äh inget att haka upp sej på, bytte kanal så kom ne-yo med sin nya "mad", den e bra... Nu spelar ja Frank Sinatra och längtar till Starbucks o Ghana.. Två helt olika världar men jag förknippar honom med båda!
Mest saknar jag Ghana... Att sitta ute på gårdsplanen när det blivit kolsvart med en liten lykta och titta på alla stjärnor och prata strunt och allvar med John, bli väckt av bönestunden kl 03.00 varje morgon. Framför allt saknar jag barnens glittrande ögon när vi kom med sagoboken o läste den med charader till hjälp.. Trodde de skulle skratta ihjäl sig ibland alltså.. =)
Dags att kolla lite kort o knyta sig kanske..
Onsdag idag, torsdag imorn..
Tack för detta höll jag på att säga, ja menar visst är det nice med helger och klämdagar men fan man blir ju såå förvirrad! jag har inte haft koll på vilken dag det är sedan tis 23 dec. Så nu är det på tiden att man börjar ha lite koll igen känner jag.
Har lite smärta i mina vader idag ska oxå motvilligt erkännas..Vi var ju i Romme och åkte skidor och snowboard igår. Det var jättekul men man var ringrostig efter att inte stått på brädan på två år! Man borde verkligen komma iväg mer och träna för det e ju såå sjukt kul!! Bästa vore ju egentligen att köra för instruktör ett par dagar för att få snitz på tekniken! Det kommer, det kommer...
Jag åkte till Ello måndag kväll för att vara på plats + att göra matsäck mm. Som vanligt när det gäller oss två kommer vi ju inte i säng! Springer runt och fumlar och ligger och pratar timme efter timme! Helt hopplösa, alltid! I fjol när vi skulle iväg på resan skulle vi ju upp vid 05.30 och då höll vi på o stökade runt till en bra bit efter 04, bra jobbat, ingen idé att sova alls.. och lite så blev det även denna kväll men skillnaden var ju att Ello skulle köra både till och hem från Romme.
3 h sömn, max men vilken en toppendag sen, perfekt väder.. lagom kallt och inte för mkt folk i backen. I like...
Don´t like min dator ikväll dock, den lever sitt eget lilla liv verkar det som. "skrivmarkören" hoppar runt o titt som tätt stängs programmet ner!
Vi va rätt slitna igår när vi skulle åka från Romme så det gällde att hålla igång. Viktor,Ello och jag åkte samma bil och resten i den andra så för att hålla oss vakna pratade vi som vanligt på om allt mellan himmel och jord men ett ämne som dök upp var vilken spritsort man skulle vara om man var en flaska.. =) Ello skulle va rosévin, jag jägermiester (enligt mej) och enligt viktor o ello skulle ja va nån exotisk spritsort, hm tror på jäger ja..
Viktor skulle va xante tyckte jag! haha, vilket samtalsämne va?? ledde till en hel del garv och missförstånd!
Vilken spritsort skulle du vara om du va en flaska? HA...??? Tåls att tänka på..
Nej nu ska ja rikta min uppmärksamhettill Grammisgalan och ADAM OCH GRY Sveriges förmodligen bästa mediepersoner! =) Om jag inte var Annie eller jägermister skulle ja lätt va Gry Forsell, så jäkla skön och het oxå.
Synd att man inte kan hata henne... haha..
Godafton...
Stolt dotter!!
Ikväll har min pappa och deras revygäng premiär för årets uppsättning! Alla föreställningar är utsålda sedan länge och jag blir lika stolt varje år..
Dom gör detta ideellt (hur fan stavas det där ordetn någon!?) och jobbar med skrivandet från sept.
Jag minns första året han var med, vad kan jag varit..? typ 12 -13 nånting.. skämdes så jag trodde jag skulle gå sönder!
Hur kul är det när pappa kommer utflygandes i stor gul fågeldräkt, hoppar runt och skriker OJOJ OJOJ!!!
haha.. nu himlar jag bara, ler litegrann och i hemlighet så är jag stolt som en tupp.
Märkte fort att det inte fanns andledning att skämmas, han gör succe år efter år och har blivit lite av en publikfavorit. Det är inte bara jag som säger så för att han är min pappa faktiskt =)
Häromdagen var han med i lokalradion och tidningen nämner honom varje år med fint beröm!!
Shit papps vad ja skryter om dej!! =)
Tyvärr missar jag att se dej live i år igen och det känns lika bittert varje gång. Jag hade varit jättebesviken om jag skulle stå på scenen och du gång efter gång missade... Förlåt mej för detta... Men jag ska tänka på dej och hålla tummarna!
Tänk bara på att inte ta en glögg innan... =)
Puss på dej bästa pappsen!!
/// stolta skruttan
2008 gick i resans tecken...
Vi hann ju ändå med två konserter och bokade en tredje innan vi skålade in 2009.
Jag tycker att det är på sin plats med en liten sammanfattning av det gångna året innan man tar sats in i det nya.
Sätter punkt och börjar ny mening med stor bokstav på ett vitt ark.
För snart ett år sedan började min och Ellos resa "runt jorden", det blev de tre bästa månaderna i mitt liv tror jag.
Inför en sån här upplevelse bygger man omedvetet upp vissa mål och förväntningarna blir skyhöga fast man försöker att inte ha några förutfattade meningar men det är som sagt så gott som omöjligt. Men trots höga förväntningar blev resan till nåt så mycket mer jag nånsin vågat hoppats!
Vi har sett och gjort så underbara saker att jag börjar småle för mej själv medans jag skriver. som ett barn efter julafton och bästa presenten blivit uppackad!
Sen en annan sak jag tänkt lite på och faccineras lite över är hur olika personer påverkar oss. Varje dag, överallt träffar man olika människor som alla gör olika intryck på en. Bra eller dåliga, stora eller små... Vissa gör något som etsar sig fast i minnet, vägrar släppa taget. Vissa människor nästan kryper in under skinnet på en och vägrar lämna medans vissa människor registrerar man knappt eller glömmer bort fortare än kvickt.
Många av de som sätter tydliga spår eller stannar kvar har nog inte en aning om det... Typ tysken i Haast, vakten i Saigon, Okeeej mannen i kina eller grabbgänget i Queenstown! =) Fast de sistnämda vet nog...
Undrar vad man själv ger för intryck, blir man ihågkommen eller bortglömd? På gott eller ont? Lite jobbig fråga eftersom den i stort sett är omöjlig att svara på själv.. Men det är ju alltid kul att grubbla lite.. För det gör man ju så sällan... NOT!!
I slutet av mars kom vi hem och att lämna ett problemfritt och okomplicerat liv till att återvända till jobb och lägenhets letande blev lite småtungt faktiskt, känslan att inte bo eller tillhöra nånstans tär mer än man kan tro och jag hamnade i en liten svacka av att känna såhär samtidigt som jobbet inte kändes 100..
Men allt löser sej så efter lite kämpande och en gnutta tur fick jag min 2:a hands lya i Roslagstull, som jag kom mej för att älska efter 5 min. En hemtrevlig lägenhet bara för mej där jag kan göra precis vad som faller mej in när och hur jag vill!
Ljuvligt... och jobbet kändes bra igen efter ett litet tag när man fick jobbat in sej och kom på att allt var som innan man åkte!
Sommaren kom och gick alldeles för snabbt.. Minns den mest som jobb och dagliga eller kvällsliga dopp vid badberget. Min oas när kusten känns långt borta..
Hösten förde med sej en väldigt bra sak, Emelie pluggade på Bergs och bodde hos mej.. Känns jättebra att hon bott hos mej så vi fått träffats nu innan hon åker till San Francisco.. Även om vi faktiskt inte hann göra så mkt vi en gång tänkt så vande man sig fort vid den dagliga kontakten, om så bara ett gonatt eller godmorgon eller bara att se spår i lägenheten efter varandra så skapar man sej snabbt ett "behov". Det är det som gör mej rädd att hennes flytt nu kommer kännas jobbigare än om hon inte bott hos mej..
Livet är ju som alla vet som en bergodalbana och för att få känna lyckan den hisnande känslan i magen när man störtar ner måste man ta några tuffa saker på vägen upp.. Hösten bjöd på några sådana tillfällen, den saken är helt klar..
Ibland tror jag det bästa är att bara strunta i det som känns jobbigt och köra på men ibland måste man få lov att vara bitter, bitter och framför allt ledsen. Jag hade en period när jag var riktigt jävla bitter och förbannat jäkla ledsen! I efterhand känns det som att det var precis vad som behövdes för att jag en dag kände att det var nog, nog med bitterhet mm. Emelie, Anna och mamma är några av dom som är ovärdeliga vid dessa tillfällen.. Tack för att ni alla finns! Älskar er massor..
Hösten var mysig och bra på många sätt oxå.. Dags att tända ljus, dricka glögg, äta pepparkakor och vi åkte även lite skridskor! Adventsstaken kom upp, apelsiner med nejlikor designades i samband med premiärmumsande av lussekatter!
I början av dec drog Hanna, Ello och jag till Skottland för att se Coldplay (igen) och den resan var underbar!!
Perfekt, verkligen vad vi behövde alla tre tror jag. Strosade runt i Edinburgh, fikade timtals på starbucks, skrattade ännu mer och njöt till 110 % av coldplay´s konsert!!
Resten av dec = jobb jobb jobb jobb lite härligt julfirande och ännu mer jobb jobb fram till nyår som blev en lyckad kväll!!
Nu är det bara att blicka framåt o hoppas på ett lysande år till.. Tror på 2009 oxå faktiskt.. Känner att det blir ett bra år!
Början på mkt nytt, nyårslöftet blir samma som ifjol. Att vad som än händer alltid följa sitt hjärta, komma ihåg att det bara är en själv som kan förändra och göra sitt liv till vad man vill!
Klyscha ja vet men en jävligt sann sådan!! Borde väl sluta svära oxå men det tänker ja inte lova, löften är ju till för att hållas.. Och att hålla det första är inga problem. Det känns bra att veta! Nej nu ska ja knyta mej...
Nattinatt!
Vidden av älgstorlekens makt...
Jobbade till 16.30, smått kaos men hade vi väntat annat? =) skyndade hem o kastade mej i duschen, vilken ja senare helst inte ville kliva ur.. men jag tog mej samman o fick på mej klänning o lite ögonskugga! KLAR!!
Tände lite värmeljus oxå sen FICK allt vara under kontroll... Detta + mina goa vänner till gäster fick nyår att bli den mest lyckade på länge.. vi åt gott och alldeles för mycket!!! =)
varför blir det alltid så...???
Tappade tidsperspektivet totalt, skönt... all tid förutom 12-slaget kändes oviktig!
satt o snackade, spelade pokerspel, jag flöt mest med.. fattade inte helt o la ingen energi heller..=)
Tog buss o gammaldags spårvagn till skansen och med tomtebloss i stjärnklara köldnatten skålade vi in det nya året!
2009.... ja tror det blir ett bra år, 2008 gick i resans tecken.. få se hur det blir med 2009???
igår åkte jag till östersund, tänkte åka lite snowboard idag men en stor älgko på vägen ville annorlunda!
Stefan, henrik o jag klarade oss oskadda men smäck sa det så hade vi älgen på rutan, ett under att den inte sprack!
Bilen e paj men det kunde gått mkt värre.. blev ingen skidåkning dock. =(
Jaktledaren kom o sköt älgen, bärgaren kom o resten av dan vandrade vi runt i Östersund i -15, bastade och hjälpte stefan lite med hans underbara 2 åriga tvillingtöser,,,
matkoma efter en kebabrulle utan kebab... blir ev bio ikväll...
den som lever får se, och det gör vi ju tack o lov... =)
föresten, gott nytt år!!
