.

"Glöm inte bort din egen träning bara tjejen!"

 

Det var något av det sista min chef på PT-konsulterna sa igår efter vårt frukostmöte på ett café inne i stan.

Hon vet hur min sits ser ut just nu.

Väldigt mycket att göra, många bollar i luften och så JAG på det. Jag som bara vill mer hela tiden..

 

Kombon kunde varit bättre..

 

Igår när jag kom hem var jag helt slut. 

 

Trött efter en bra dag! :) 

Ett väldigt bra möte. Det ska verkligen bli jättekul att få jobba på pt-konsulterna!

 

Efter mötet skulle jag sätta mig och plugga men det tog emot att gå in och sätta mig när det var så himla fint väder så jag gick runt i Vasaparken för att klura ut hur ett styrkepass ute skulle funka där.

 

Hittade en liten cafébod med bord utanför så jag frågade om jag kunde ha kontaken i boden men sitta ute med datorn och det fixade han som jobbade där för mig så jag kunde sitta ute i solen och plugga! Nice!

 

Passade på att simma själv före det var dags att ha simskola.

Så jäkla roligt att ha simskola förresten!

 

Tänkte på det igår.

"Shit, jag får betalt för att lära barnen simma och leka i vattnet med dem!"

Lyx.

 

Jag vet att jag gnäller lite extra till mina vänner o familj just nu. Att jag

är stressad och önskar mig mer tid MEN

Ett stort MEN.

 

Jag är lycklig. Jag lever mitt liv som jag vill nu och såfort alla skoluppgifter är klara kommer det kännas lugnare.

Lite sruktur på livet så kommer det bli ännu bättre och det bästa..

 

Linnéa kommer hem den 12 juni!!!!!!

 

Fan vad skönt det ska bli!

 

Om ni bara visste vad jag saknar henne.

Fick en telefonräkning på 1500 den här månaden.

"Hejhej Tanzania"

Satan vad dyrt att få prata med sin bästa vän.. 

Helt klart värt det, alla dagar i veckan!

 

Dags att sticka till gymmet med PAJ, Kim och Felix.

Sen ska jag massera på Chas.

 

Skulle ju komma ihåg min egen träning! :)

 

Puss

 

 

 

This is your life.

Do what you love and do it often. 

If you don´t like something, change it

if you don´t like your job, quit.

If you don´t have enough time, stop watching TV. 

If you are looking for the love of your life, stop.

They will be waiting for you when you start doing things you LOVE.

Stop over analyzing

All emotions are beautiful.

LIFE IS SIMPLE

Open your mind, arms and heart to new things and people

we are united in our differences.

Ask the next person you see what their passion is and share your inspiring dream with them. 

 

TRAVEL OFTEN

Getting lost will help you find yourself.

Some opportunities only come once. seize them.

LIfe is about the people you meet and the things you create with them

SO GO OUT AND START CREATING. 

 

LIFE IS SHORT

Live your dream and share your passion.

 

<3

 

På långfredagen åkte jag från Gnesta efter en kväll och förmiddag med mina underbara Paulina och Julia. (Detta var ett tag sedan men jag har gått och tänkt lite på detta och inte riktigt kunnat släppa det)

 

Jag åkte till Solna och gick till klättringen. När jag närmade mig mötte jag ett par goda vänner. Jag blev jätteglad att se dem eftersom det var längesedan vi sågs. Vi var i Glasgow tillsammans men sedan dess har det varit snålt med tid för att ses. 

"Vi såg på långt håll att det var du!"

Ja... rosa gympaskor, grönabyxor, röd jacka och blå buff... Förstår att jag stack ut lite.

 

 

Vi gjorde som man brukar när man inte träffats på ett tag, alla ställer 100 frågor till varandra, helst innan man har fått svaret på de 2 första. :)

 

Konstaterade att skolan tar mycket tid för samtliga men att alla trivs och är glada. 

 

Min vän berättade om en psykologikurs hon hade läst med en metod jag inte använt. Man kategoriserar människors beteende med hjälp av färgskalor.

"Du är SÅ GUL!!!!! hahaha"

 

"Jaha..."

Det sa mig precis, INGENTING så jag vänder mig till hennes kille och frågar om jag ska säga tack eller blli arg? :)

 

Han skrattade och hade ingen aning.

 

"Du vill bara göra roliga saker hela tiden!"

Skrattade och tänkte att "ja det stämmer ju..."

 

"Du kör ditt race utan att tänka på andra"

.....oh snap!

 

"Det gör jag väl inte!?, jag tänker ofta på andra!"

"Jo, men du kör ditt race, precis det du vill göra utan att tänka!"

 

Borde inte det vara obligatoriskt för alla kan jag spontant känna?

Vi babblade på innan jag var sen nog och fick springa till mina vänner som väntade på klättringen.

 

"Gul."

Det satt kvar, det sitter fortfarande kvar och jag tänker mycket på det.

 

Jag älskar att göra saker för andra, se andra bli glada, lättade för hjälp eller lite förvånade när något redan är "fixat".

 

Jag tycker inte man ska vara elak, inte ego och inte vårdslös med andras känslor. Aldrig.

 

Däremot så tycker jag att alla ska följa sitt hjärta och göra det som känns rätt och bra i livet.

Det är trots allt bara ditt liv och du har ansvar för att göra det bästa av det, eller värsta.. 

Det är lite upp till dig vad du vill göra.

 

När vi har livräddning med barnen på simskolan lär vi dem att de ska rädda andra först när de själva är i säkerhet.

 

Flygplansmodellen, "Sätt på dig din egen mask innan du hjälper någon annan" 

Ändå fick jag lite dåligt samvete. 

Är jag en dålig människa? Uppfattas jag som ego?

 

 Kanske av vissa. Förmodligen inte av alla. 

Vi ska sätta oss själva först, ta hand om oss och göra saker vi mår bra utav men vi ska inte skylta med det alltför mycket.

Lite jantelagen över det hela..

 

Det är synd.

Tycker alla ska gå på sin känsla, den är oftast rätt.

Gör saker som gör dig lycklig.

Trivs du inte på jobbet, byt jobb.

 

Livet är upp och ner, men allt löser sig sålänge du gör saker som får dig att må bra och när du omger dig av människor som får dig att skratta, erbjuder en axel när gråten knackar på dörren och kloka råd när du absolut inte är mottaglig för dem.

 

Dags att äta upp frukosten och åka till praktiken och köra Bodypump! :)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fel person, fel plats och helt uppåt väggarna fel ämne men med helt rätt personer.

Lite så kändes det igår kväll när vi satt i salen vi hade konferensen i.

 

Tänk dig att du sitter på en föreläsning där du missar en av huvuddelarna. Det gör inte så mycket för om du bara förstår övergripande kan du alltid fråga om det du inte förstod.

Igår samlades vi på Chas kontor och åkte ut till ett vandrarhem i skogen nära Södertälje, som gjort för en skräckfilm, fast trevligt! :) 

 

Bussresan dit var jättetrevlig, som det alltid är när det där gänget hittar på saker.

Vi pratade mycket om förra konferensen i Amsterdam. Jesper och jag enades om att utekvällen där var en av 2012´s bästa kvällar och dagen efter var riktigt härlig den med. 

 

Det är alltid trevligt att vara med på allt Chas hittar på, fram tills de pratar jobb eftersom att det betyder att jag, deras stackars hälsopedagog inte fattar ett jota.

Verkligen NADA.

 

Så igår och idag undrade jag lite vad jag gjorde där när jag egentligen borde vara hemma och plugga.

Men, som alltid när själva jobbdelen är över kommer jag ihåg varför jag ville vara med.

Det är ju så galet roligt!

 

Efter lunch fick jag nästan 40 it-konsulter att köra två av mina gympalåtar i salen. Vi tog undan alla stolar och bord, sedan körde vi järnet! Så himla skoj.

 

Vid middagen delade vår VD ut tre olika priser. Ett av priserna var till "The leader".

Med motiveringen 

"Till en person som alltid är glad och vill allas bästa hela tiden och som idag verkligen visade sig vara en ledare, för ni skulle se hur roligt det såg ut när hon fick samtliga it-konsulter att köra gympa här inne"

 

Jag vet att det bara är en symbol och rolig grej, men jag blev glad. Glad att de uppskattar att jag är glad och gör knasiga saker med de anställda!

 

Innan middagen hade jag myror i kroppen så jag fick med mig en av killarna ut och vi gungade och hoppade av i farten som när man var liten. Jätteskoj men totalt livsfarligt nuförtiden. :)

Vi klättrade i en lekställning och roade oss billigt! :)

 

I fredags kväll satt vi uppe och surrade lite och kom in på dejtande, förhållande och ja allt om och kring.

På frågan om jag dejtade svarade jag enkelt, "Jo, jag dejtar men jag är lite hello goodbye." 

Möttes av skratt och ?????

"Det ska inte vara komplicerat. Som låten ni vet. "Don´t push your luck and ask if you could stay, there´s nothing more I need just go away"

 Nej, men skämt åsido. Jag sätter mig själv och mina vänner först nu och mer än så hinner jag inte"

Reaktionen jag fick var

"Mäh, skärp dig! Du måste ju inte välja. Du kan ju få både ock."

 

Fast då måste jag prioritera och fördela tiden och just nu vill jag inte det.

Been there, done that. Got burned for that.

 

Då var jag feg helt plötsligt.

Jag är inte speciellt feministisk av mig men där just där kände jag att om en kille sagt samma sak skulle alla köpa det utan vidare (eventuellt kalla honom svin) men ändå tycka det lät nice.

Bara för att jag inte vill krångla till mitt liv mer än nödvändigt men ändå ha roligt så är jag feg.

 

Till viss del kanske det stämmer, jag är inte så sugen på att gå på en nit igen. Det gör ganska ont att bli bortvald och inte riktigt få veta varför. Som en sommarkatt mer eller mindre.

Även om nästa familj är snäll så sitter det kvar att förra familjen också var snäll innan den bestämde sig för att kassera dig.

 

Även om det är skitsammma nu så kan det störa mig att gamla saker är i vägen. Att det till och från blir en rädsla som får mig att tvivla på att "jag" kommer räcka. Varför skulle jag räcka nu när jag inte gjorde det innan? 

 

Tills jag känner annorlunda tänker jag prioritera mig själv, ha roligt utan att såras, vara med mina vänner och vara lycklig.

 

Feg eller inte så förtjänar alla att vara lyckliga. Det gäller faktiskt även dig och mig.

 

Kärlek. 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag tränar på att fokusera på rätt saker, fokusera på allt som är bra.

Oftast går det bra.

Om jag blir för stressad över något som inte fungerar eller om jag har en låg smärttröskel kan det vara svårt.

 

Vid högtider som Jul och Påsk tycker jag alltid att det känns jobbigt att inte ha min familj nära, blir avundsjuk på alla som ska hem till sina familjer på middagar och annat mys.

Då känner jag mig väldigt ensam och liten.

 

Jag var bortbjuden både skärtorsdagen och långfredagen.

Jag stannade hemma på påskafton trots att jag var bortbjuden så det gick ingen nöd på mig.

 

Ändå kändes det lite sorgligt där på påskafton.

Igår satte jag mig på tåget till västkusten.

Skönt.

 

Idag åt jag lunch med pappa på "Källaren".

Det ingår i mina favoritrutiner när jag kommer hit.

Vi går dit, pappa tar två glas kolsyrat vatten, killarna som jobbar där frågar när jag kommer i sommar och om jag vill jobba lite bröllop.

Vi sätter oss med andra lunchande gäster pappa eller vi båda känner.

Idag satt vi med min gamla frisör jag hade som liten, första gången han INTE kommenterade klippningen för 20 år sedan då jag hade kåda i håret som han efter många om och men fick klippa bort.

Intill mig satt även en kvinna min mamma jobbade med för ännu längre sedan men hon är sig precis lik än idag.

Drack en kopp kaffe med deras kardemummamjölk till såklart.

 

Det är tidlöst att komma "hem".

Tog cykeln ut till Resö. Måste alltid sticka in på Tempo, hälsa och visa att jag har anlänt till ön.

 

Jag cyklade 2.5 mil och funderade över lyxen över att ha det bästa av två världar. Visst vore det underbart att ha min familj på ett pendeltågs avstånd men ändå..

 

Jag har lyxen att leva precis det livet jag vill där jag vill men med vetskapen att västkustens klippor alltid finns tillgängliga för mig och min längtan.

 

Det är underbart om jag tänker på det..

 

 

 

 

 

 

 

 

   

 

De sitter överallt.

I tunnelbanan, i busskurer runt om i stan och jag blir bara mer och mer förbannad varje gång jag ser dem.

 

Affischerna. 

 

Affischerna som gör reklam för Tv satsningen "Biggest loser"

Vilken jävla satsning sen..

Frågar ni mig tycker jag bara det är idiotiskt. 

 

FörödmjukningsTV deluxe.

Jag tror säkert att deltagarna verkligen vill förändra sina liv och må bättre, jag missunnar dem inte lycka. 

Långt därifrån, det är inte där det sitter..

 

Jag tycker bara att hela programmet marknadsförs som nåt jävla jippo där, som alltid 

Smal=Lyckad

Tjock=Misslyckad

 

As simple as that.

 

På reklamaffischerna visar de en vältränad bikinibrud på stranden. Hon håller en, (gissa vad!?) VÄLTRÄNAD, brun och såååå snygg kille i handen.

Bakom den "snygga och lyckade" killen är det en "före"bild på honom.

Samma kille, men innan, när han var fet, blek, utan självförtroende och absolut INTE skulle ha en chans på den snygga bikinibruden han just nu studsar runt med på stranden.

Goofy happy..

 

Det är bara så sorgligt.

"Var den du är, självkänsla börjar innifrån"

Fuck no.

 

Bli smal först, SEN kanske du kan tycka om dig själv och duga.

Som att det skulle fungera.

 

Igår var det en kvinna på efter 10 hos Malou på 4:an.

Hennes mamma såg henne inte som liten, hon blev aggressiv i skolan och började slåss.

Slogs överallt och hela tiden. För det kändes bra.

Tydligt att hon hade behövt hjälp från skolan. Stöd och lite uppmärksamhet där och hemma.

 

Hon har skrivit en bok om sin uppväxt och sitt liv.

 

Det enda allt handlar om är att räcka till. 

För sig själv och alla andra. 

Framför allt för alla andra, precis som med de där skönhetsoperationerna jag skrev om senast.

 

Vi matas med hälsotips,självkänsla och fan och hans moster.

2013 och vi har inte kommit längre än att vi gör TV program där vi tydligt markerar att tjock inte duger.

Kom tillbaka när du är smal så kanske någon vill ha dig, anställer dig eller lyssnar på vad du har att säga,

i samma veva vill vi ha ett friskt samhälle där alla är lika mycket värda.

 

Jag blir bara så less på all dubbelmoral.

Jag skulle vilja förändra en hel del i det där programmet.

Ett helt annat program som inte skulle fokusera på att få människor och må dåligt. 

Har de tänkt på alla överviktiga barn och ungdomar där ute som ska se på den här skiten som sänds vid bästa sändningstid? Att det knappast hjälper dem att känna sig fina, starka och fantastiska.

Alla barn som inte är överviktiga får åter igen lära sig att det inte är okej att vara överviktig så deras syn på människor förblir ett svart eller vitt tunnelseende.

 

Jag får lite ont i magen när jag ser att Kristin Kaspersen ska vara programledare, för jag gillar henne skarpt.

Hon vill säkert väl men jag kan bara inte se hur riktigt.

Dags att börja använda dem på ett vettigt sätt.

 

Idag ska jag på möte på Chas och vi ska sätta ihop en hälsopolicy för företaget och sedan presentera den på konferansen nästa helg. Roligt!

 

Kärlek

Annie