.

Har du känt dej totalt maktlös nångång?
Kännt att allt bara glider dej ur händerna och det enda du vill är att hjälpa men det enda du kan är att se på?

Du vill så mycket men ändå blir allt bara fel.
Vill bara skaka om, väcka, trösta och förstå...

När något du bara trodde skulle gå över helt plötsligt tar en annan vändning och skrämmer dig mer än något gjort på många många år, vad gör du då?

Jag vet inte, jag vet fan inte men man griper efter alla halmstrån och fumlar efter nåt att få tag i, nåt som stannar upp, lindrar eller hjälper.

Det finns inget värre än att se nån du älskar må dåligt, finns inget som ger mig mer panik..


Jag skulle kunna resa jorden runt på egen hand med min ryggsäck.. Känner mig själv såpass bra att jag inte tvivlar på att jag skulle klara mig ensam. Det är det enda jag vet att jag kan.
Jag skulle inte vara rädd, frustrerad titt som tätt, visst men aldrig rädd.

Men när min vardag rubbas, när det som alltid står stadigt börjar skaka, då blir jag rädd. Så jävla rädd att det ska gå förlorat eller skadas.

Först då fattar man vad som verkligen betyder något..
Det är då man sätter sin tro och sitt hopp till kärleken för vänskapen.
Att den ska övervinna allt, göra allt bra igen..

Jag hoppas det av hela mitt hjärta och jag tror faktiskt på det!
Jag tror det går och det måste gå, det finns inget annat..


//Antz