SÅ bra det är klart det var vi

Perfekt

Ja något annat ord för att beskriva vårt midsommarfirande behövs inte.

Började dagen hos min favoritkille. Jobbade med Jessie och när favoriten var nyklippt gick vi en mysig promenad och plockade en midsommarbukett.

När jag slutat åkte jag till Rotebro och blev hämtad av min dunderbara.. <3

En traditionell midsommar var vad vi sa, önskade och fick.
 Tillsammans, Hedda, Ello, Hanna och den där dunderbara
 begav vi oss efter en cider till sjön där vi badade!

Vi delade tre cyklar på fem.

Gick strålande!

När vi motvilligt lämnade vattnet, leken fick ge med sig för hungern och vi hade ju ett uppdrag att slutföra.

Blommorna skulle plockas och Midsommarstången kläs!

 

Vi cyklade i det natursköna landskapet vi lever i men sällan ser. Vi passade på att titta lite extra, andas in dofterna vi längtar efter större delen av året men bara tar för givet när den når oss.  

Myggbetten är aldrig välkomna men en del av känslan, take it or leave it.. :)
Fast tänk om de kunde dunsta! Vem skulle sakna dom? Fåglarna kanske men jag kan ta på mig att mata dom om det ska vara på det viset..

Medans kolen blev grillklar, salladen skars och tillbehören fixades och midsommarstången pyntades var det skratt och musiken som fick ljuda högst.

Låter det underbart?
Det var det!!
Och det bästa är att det var inte slut där, inte på långa vägar..


Vi åt och drack, drack och åt. 
Snapsvisor sög vi på men vi gjorde vårt bästa och mer kan man inte begära av en mansdrake, sextant, sjölejon eller tre sköten.. ;)

Vi spelade "med andra ord" och det ledde till många skratt och ännu fler roliga missförstånd! 

Timmarna gick men tiden stod stilla.
Vi fick tillökning i form av en Niklas och en Robert.

Vid fyra var vi ett gäng glada men utslagna (lite kalla) hjältar.

Efter några timmars sömn åt vi mysig frukost. Det regnade lite så vi kollade på top model efter maten och mådde lite illa av det. Ingen baksmälla men dåliga program kan ha samma effekt tydligen! 

Solen kom åter och sedan dess har vi inte rört oss från gräsmattan. Flyttat runt, busat, solat, vilat och spått varann men inte lämnat gräset.

En underbar midsommar och vi är kvar hos Hedda. Simpson lockade de andra lite men jag har aldrig fattat grejen. ;) 
Däremot gillar jag att sitta i lugn och ro såhär och skriva.

Alla är nöjda och glada men snart ska kaffet bryggas och resterna av tårtan ätas!

Ni kan omöjligt haft en lika bra midsommar som oss, tyvärr men jag hoppas ändå ni haft det bra kära läsare!

Njut, livet går inte i repris och om det gör det vill vi ju ha en fantastisk säsong att se fram emot,
visst?
KÄRLEK

//Antz


  


och de kallar sig människor

Av en ren slump hamnade det hos mig, av en slump slogs svt1 på just den dagen och den tiden som

"uppdrag granskning" visas. Ett program jag aldrig ser. Inte för att det är just det programmet utan för att jag ALDRIG ser på TV.

Nu hamnade jag mitt i avsnittet om båtolyckan som hände sommaren 2006 utanför Uddevalla någonstans.

Olycka och olycka..

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.

Såg ni programmet?

En familj ligger och dörjar lungt och fridfullt mitt ute på ett stilla hav och på håll ser de en motorbåt komma i 30 knop och 50 m ifrån ekan girar motorbåten skarpt mot ekan och pappan i ekan hinner precis dra bort sina barn och sambo innan motorbåten klyver ekan mitt itu!

För han i motorbåten SÅG DEM INTE!!

Ni undrar vart jag vill komma med detta, jag tänker inte citera 1 h´s fakta program men det som är intressant är att skulden är så självklar.

Olycka, slarv eller vadsomhelst.

SKITSAMMA

Det viktiga här är att familjen i ekan är offren här. Speciellt kvinnan som klövs mer eller mindre på mitten.

Mirakulöst är hon "bra" idag men mkt försämrad förmåga i det mesta och kampen har varit lång och är inte över än. Nu slåss de för skadestånd mm.

Ska man verkligen behöva slåss för att få tillbaka lite pengar man tvingats lägga ut för att få en fungerande vardag, leva vidare efter att ett jävla pucko förstört allt för dej?

Jag tycker det är fruktansvärt.

Försäkringskassan är också jävligt roliga här, hon får avslag på sjukt mkt av den ersättningen hon ber om. Men det är inte det värsta. Det som gör ont i mig att höra är när de berättar hur hon nedsövd svävade mellan liv och död flera veckor och nu när sambon vill ha ersättning för tiden vid hennes sida. Inte för att han tycker det varit en uppoffring utan för att de ska kunna leva utan att vända på alla mynt de har.

Svaret de får lyder:

"Eftersom patienten nått en vuxen ålder ska den inte behöva ha någon vid sin sida så ersättningen avslås!"

IDIOTER

Fan, jag blev så arg när jag för 2:e gången hörde idioten som kallar sig människa på försäkringskassan dra förklaringen för att neka pengarna.

En människa av detta kaliber borde inte få vidröra någon plats där känslor är en del av samhället.

 Det är sjukt, sjukt sjukt SJUKT
Hon jobbar tom 75% idag och drar på så vis in pengar till samhället istället för att invalidförklara sig, vilket hon med all rätt kan göra! Men hon kämpar.

Tacken hon får är ett hån om vilken svag människa hon är och hon blir behandlad så respektlöst att det inte borde vara lagligt..

Jag tappar tron på mänskligheten, civilkurage och empati..

Det enda jag inte tappat tron på efter detta programmet är människans envishet.
Den är stark och jag hoppas att rättvisan får ut sin rätt tillslut.

Kärlek!
//Antz


 


Barnfasoner, eller

Jag somnade tillslut! ;) Jag gick och la mig och försökte på allvar vid halv 3.
Gick inte asbra... Låg och vred mig en del..
Seeeegt!!!


Men någonstans mellan raseriutbrott och utmattning fick John Blund chansen att komma till och jag vaknade hemskt av ett ryck!

Ryck och ryck föresten...

Jag vaknade av att jag låg på golvet, jag hade trillat ur sängen!
hahaha,,,,,


Seriöst, hur HUUUR lyckades jag med det? Antingen har Linnéa "drivit" mej ur sängen eller så har jag sovit oroligt och "slängt" mej ur sängen.


Det är ju egentligen skit sak samma men ganska kul ändå!! hahaha..


Mindre kul är att i detta nu vara vaken och pigg men ändå nästan nicka till i skärmen.

Jag är trött men ändå för piggför att sova mer.

Men jag är ledig idag så det spelar ingen roll om jag är trött.
Jag ska snart ut och springa, härligt!

Idag ska jag träffa Sara och Knodden på stan. Vi ska luncha och snacka skit..

Det ska faktiskt bli jättemysigt.


Undrar ni hur mina första dagar på jobbet gick!?

Först av allt, det kändes underbart! Jag älskar mitt jobb och det är verkligen bara jättekul!
Första kvällen stannade jag kvar och sov hos Danne. Jg sov på golvet på Dannes gamla madrass. Somnade sent och vaknade tidigt men det var skönt att slippa vara rädd att försova sig och skönt att slippa åka tåg!


Det känns så skönt att jobba igen, känna sej vettig och få utlopp för massa energi.
Vara med Danne är ingen belastning. Det är ju nåt av det bästa jag vet!!

Känns dock lite att jag varit borta i 3 månader. Jag började med att köra intro med en ny tjej så efter tre dagars TJAT. Ni vet, man ska visa och berätta ALLT, gång på gång för att de ska veta och lära sig maximalt och hon var kanon! Verkar vara en kanontjej men jag är ändå satans trött på min egen röst nu!!

Det trodde ni inte va möjligt va?! hahaha


Sen hoppas jag att känslan att "allt jag gör blir fel" bara är en fas. En biverkning efter min frånvaro. Jag hatar att känna mig kass eller att jag inte har koll på läget när jag jobbar, men jag hoppas att det snart går över.


Tålamod, tålamod...
Ja ni som känner mig kan ju sluta skratta! ;p
Om jag upprepar orden i huvudet tillräckligt länge så kanske de blir sanna...
"mer tålamod,  mer tålamod ge mej...."

Ha en trevlig måndag och vecka gott folk!!

Kyyyss
//Antz

ticktack ticktack

Jag ska sova.

Jag borde verkligen sova, ska försöka sova..nu..

Jag vill inte vara vaken, men jag kan fan inte somna!

Det kan tom vara ganska nice att vara vaken en natt. Om jag är på rätt humör kan ja skriva och lyssna på musik och timmarna bara går men nu springer det i benen på mig, för jag är trött.

För trött att vara vaken men alldeles för trött för att somna...

Åh vad trött jag blir på mig själv..

Hoppas ni kan sova gott därute ;)

själv tänkte jag göra nåt vettigt av min sömnlöshet..

Skriva i fotoalbum kanske..

Förslag någon??? =)



//antz






Ett kvartal senare

Helt sinnes vad tiden går, egentligen..
Idag
fast ändå inte, idag för exakt 3 månader sedan var jag ute och sprang.

Det kunde gått bättre ;)
Fast det kan ju alltid gå sämre oxå..

Jag bröt armen och idag 3 månader senare ska jag jobba min första dag med min världens goaste kille!!

Lite pirrig, lite förväntansfull och mycket glad är jag!!!


Go fredag alla!

//Antz


Sleepless in Sthlm

00.48
Vaken
Det är egentligen inget konstigt med det, inte alls faktiskt och abssolut inte när det gäller mig.
Det är bara det att jag har inte valt det själv. Inte inatt och inte igår natt heller.

Jag har hamnat i ett jag-kan-inte-sova hjul
Hatar det där hjulet för när det väl börjar snurra så smått blir det till en grej 
och den "grejen" fuckar upp mitt liv som i sin tur fuckar upp mig.

Det är inte det att jag inte vet hur det känns eller hur jag ska fördriva tiden.
Nu har jag i för sej ett projekt att jobba med, något som jag bara kan göra när jag är helt ensam så det är ju perfekt tid att göra nu, när "endast tomten är vaken"..
Det var värre förr, hela alltet var värre förr men sömnlösheten tog priset.
En natt trodde jag att jag skulle bli galen, eller att jag redan blivit det.
Det kröp i hela mig, jag var helt slut men jag kunde inte sova.
Bankade huvudet så hårt mot väggen tills mamma kom och höll i mig så hårt hon bara kunde.
Då började jag grina istället.
Säker på att jag nu blivit galen på riktigt!

Önskade inget hellre än att få sova.
Det är konstigt det där, hur otacksamma vi är.
Eller , jag är det ialla fall.

När jag hade brutit armen önskade jag varje kväll innan jag somnade, varje natt när jag vaknade och varje morgon när armen väckte mig att det skulle gå över. Vad som helst bara det slutade.

Nu är armen bra men tror ni jag är nöjd?! 
Ååå nejnej..
Nu gnäller jag om detta istället!
=)

Nej det är nog ingen fara.
En fas bara, livet e ju fullt av dom så det är bara att bita ihop o se det positiva.
Mer tid att skriva och njuta av årstidens ljusa nätter! :)


Natti på er som inte väljer att vaka och beskåda
//Antz


Försök bortse från snön,tänk SOMMAR.
 Jag föll för bilden i sej bara.. 

 


tror inte jag berättat...

Rätta mig om jag har fel men något har hänt mig som vanligvis inte händer,
inte mig i alla fall. Jag har anat det länge men inte tagit det på allvar.
För det händer ju inte mig.

Jag blir aldrig kär.

Alla ni som känner mig ni vet det är sant.
Jag blir faan aldrig kär-oavsett kategori och absolut inte i prylar.
Jag är en res och äventyrare, det är där jag lägger mina pengar som jag säkert egentligen borde köpa lägenhet för, eller sätta på ett pensionskonto. (för det är vad man säger till andra va?)

Jag lever inte alltid som jag lär.

Fast iför sej, om någon lite osäkert säger till mig att de funderar lite på att resa skriker jag JAAAAA
innan de avslutat meningen, för jag VET att de aldrig kommer ångra sig.

Förlåt, nu tappade jag tråden..
Kär var det va? Eller vad jag inte blir rättare sagt ;)

Men för ca 1 år sen eller kanske mer hände det..
Mamma var här, vi var i Farsta centrum och strosade lite planlöst omkring.
Jag vet inte vem jag är lik eller dotter till, brevbäraren Åke tror ja..

Jag har absolut inget intresse av smycken!
Visst jag äger smycken, köper det nångång, använder det ALDRIG
Eller väldigt sällan.
Mamma går gärna i smyckesbutiker, helst i alla!
Varje gång vi närmar oss Guldfynd, Albrekts och allt de heter försöker jag avleda intresset, pekar åt ett annat
håll eller pratar på om något hon lyssnar till. Hoppas in i det sista att det ska funka.
Men i sista sekunden, precis när jag tror jag klarat mig svänger hon in där lik förbannat.
Satan...

Vi går i Farsta och vi ser Guldfynd och innan vi ens närmar oss sätter jag bestämt ner foten.
"Nu räcker det, vi va på Guldfynd igår och de har samma skit här!"
Hon skrattar och ger med sig.
Vi går förbi och vi åker upp till andra våningen. 

SILVEROASEN
"DEN har vi inte varit inne på!" tjoar hon förtjust
Det var så nära att det gick vägen, men men så med tungt huvud traskar jag efter.

Hon fastnar nånstans och jag går runt lite lätt rastlös..
Så plötsligt händer det, kärleken slår ner som en blixt från klar himmel
Där ser jag ett annorlunda halssmycke, handgjort av nån vars namn jag aldrig hört innan.

Det är ett grymt silversmycke med ingraverade citat.
Jag faller för allt.
Citatet,formen och ovanligheten
citatet-"Frankly my dear, I don´t give a damm"
KLOCKRENT
eller
"Even when I´m wrong I´m right"

Båda två är så jäkla jag!
Ett sånt ska jag ha.
Drygt 1000 kr!!!
GULP

Jag köper ALDRIG smycken för 200 kr ens!
Sjukt..
Jag pröjsar gärna för resor men prylar, nej tack

Men den där blixten har inte slutat förfölja mig sen dess.
Idag var jag där igen och tittade
Jag är helt såld.
Det tar emot att erkänna för det känns inte okej nånstans.
Att lägga så mkt pengar på sig själv i prylar menar jag..

Men nu har jag bestämt mig, när jag får min första riktiga lön efter att ni kära medmänniskor och skattebetalare betalar min lön (sjukpenning) ska jag lägga 500 i månaden och sedan efter sommaren nångång gå dit och köpa det där jädrans halsbandet!
Bestämt!!
Skönt, jag som velat så jävligt fram och tillbaka med det där jädra halsbandet

Jag vill nog få ert godkännande här, är det verkligen okej att lägga så mkt pengar på ett halsband?
Jag inbillar mig vid svaga tillfällen att det kanske är bra att det är så dyrt för då MÅSTE ja använda det, som om det nu skulle vara svårt..:)

Trevlig kväll, själv ska jag skaka mina lurviga i STHLM´s natten 
KYYYYSS

//Antz


 






Balans

Jag brukar alltid känna att jag hittar balans när jag simmar.

Om jag är på dåligt humör eller ofokuserad. Om jag tänker mycket eller bara behöver ett break!

Vara ensam...

Ja då är simhallen min oas.

Alla gånger.

Inte idag. Eller jo lite, just när jag simmade släppte jag allt.

Det är jag o vattnet och resten spelar ingen roll.

Jag är ingenting, jag måste ingenting och jag bryr mig fan ingenting!

Det är skönt, det har alltid varit så och kommer alltid vara..

Vattnet är min vän i alla lägen, vägen dit kanske inte lika vänlig alltid men väl i är jag alltid samma.

Tyvärr måste även ett russin lämna bassängen förr eller senare.

Då med ett nytt lugn, en annan sinnesstämmning ett annat ALLT men inte idag.

Jag glömde min nya bikini, aldrig hänt förr,måste hämta den imorn..

 Jag fick nästan en dörr i ansiktet för att jag inte var uppmärksam, svimmade nästan i bastun, för att jag glömt dricka innan. Till råga på allt trodde jag att jag tappat nyckeln till skåpet men jag hade bara glömt vart jag hade lagt den!

Fokus är inte ett bekant begrepp för mig en dag som denna..

Och om nu det inte skulle vara nog så blev jag utbjuden av en kille jag sett där ett par ggr. Jag har alltid trott att han simmar i nåt lag (heter det så när man simmar, lag?) för han har kroppen för det och brukar komma på kvällarna...

Vi har aldrig pratat innan men vi krockade vid ingången och började skratta. Sedan kom han fram när jag simmat klart o frågade om jag ville ta en kaffe. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga så jag sa bara:
"Det vore nice men jag tror jag gör dig en björntjänst om jag säger ja till dej idag"
Stackarn, kollade konstigt på mig, jag log sa hej då o gick.

Vilket as jag är.
Jag vet. Jag har dåligt samvete men jag säger ju det!
Totalt sinnesrubbad idag...

Men det gör ingenting, eller?
Imorgon är en ny dag ;)


//Antz


Whitney uppfyllde inte kritiken hon fått

"-Det här skulle jag ha lust att gå på!"
Mammas kommentar när vi igår morse satt i sängen med kaffet och DN.

Hon såg reklamen för Whitney Houston´s spelning i Globen igår kväll.
Jag ryckte på axlarna.
"-Visst, vill du gå kan vi absolut göra det." Jag var varken för eller emot.
Hon har en grym röst, det har jag alltid tyckt. Men att betala massa pengar för en konsert har jag nog aldrig tänkt.


Vänder blad i tidningen Metro och ser ett helt uppslag där hon sågas TOTALT!!!!

""I Dannmark gick folk från konserten.
Nånstans buade de ut henne, nånstans skrek de åt henne mm"

Ja, det var enligt tidningen det sämsta av det sämsta. EVER

DET avgjorde saken! 
Vi går!! 
Jag bara måste se om hon verkligen är så kass de påstår och ser så pluffsig ut som de skriver!


Ut på scenen kommer en vacker kvinna. Lite åldrad men med stil.
Lite putmage men så härlig!
Jag skiter väl i hennes putmage, jag vill se henne lysa och höra henne sjunga!

Hon gjorde sitt bästa och det fanns inget att klaga på.
Hon har haft några tuffa år, ingen pallar att vara på topp livet ut men hon gjorde det bästa!

Hennes dansare var grymma. Hennes körtjejer likaså. Hon har omgett sig av människor som hjälper henne att göra en bra konsert och vilken artist gör inte det?

Hon sjöng som en gudinna trots halsproblem. Man märkte att det var jobbigt men hon gjorde ett bra jobb!

"I will always love you" 
Bara titeln bär på en tung förväntan.
Den är inte lätt att axla.

Hur bra hon än skulle gjort den hade folk väntat sej mer tror jag.
Så hon gjorde det ultimata.

Sjöng första versen.
KONSTPAUS
Hon började fiffla med skorna och sedan med håret.
Backade, blundade och sedan..
BAM! Allt ljus på scenen och refrängen så pampigt genomförd!


Nej jag är inte besviken.

Inte det bästa jag sett men den kritiken hon fått, 
åt helvete med den!!

SKÄRPNING-Hon förtjänar bättre än så.

//Antz 







Det gör ingenting

Jag har mina perioder

perioder med olika ord och uttryck, det är något jag pysslat med sen jag var liten.


Som de flesta andra kan jag tänka mig.

Allt från "typ", "lixom", "aaahh precis" till "aa just de", "ja lägger nert" och  "å du jägarns"


Härliga men lite störiga minnen till det kanske..

Just nu har jag fastnat på "Det gör ingenting"
Efter alla ord och efter allas meningar till mig så klipper jag med "Det gör ju ingenting"


Helt menlöst men ganska kul, tills nu.
Nu har det blivit en grej, för jag kan inte sluta..


Men det gör ju ingenting! Eller...?


Ofta så känner jag ju så, "det gör ingenting"
allt löser sig och varför ska man  bekymra sej?


Men vad händer när det helt plötsligt börja "göra någonting"?



Jag är inte van, kan inte riktigt ta till mig det, får lite panik, gör något dumt, något jag egentligen inte vill, för att jag får panik, kanske blir jag rädd..

När saker skiter sig är det inga problem, det vet jag hur jag ska hantera.
Är det dåligt redan innan kan det bara bli bättre, jag bestämmer och vet att hur jag än beter mig förlorar jag inte mer.


När det hela vänds och är bra, då kan det lätt försvinna.
Det är det jag väntar på och då kan det bara bli sämre,

Tro det eller ej men det gör faktiskt nånting..
För mig gör det mycket..

Jag börjar jobba den 18:e. GUD vad jag längtar nu!!!
Sjukt...
Men SNART, snart...


Härligt-underbart...


//Antz


En för varje tillfälle

Om någon frågar dej vilken favoritfilm som är din,
eller låt..
Är svaret självklart eller omöjligt?

För mig ändras det faktiskt. Beroende på sinnesstämmning.
Världens bästa låt för mig idag kan ju vara en annan imorgon.

Jag ändras ju på sätt och vis varje dag, inte märkbart för vare sig mig eller någon annan men ändå.

Jag vill ha EN låt och EN film.

Ärligt, rakt och tveklöst veta vilka som är mina favoriter men nej..

Det skulle inte bli rättvist om jag svarade på den frågan.


Filmer är ju verkligen så, första gången jag såg "you´ve got mail" var jag på nåt magiskt humör så det var en stor favvofilm rätt länge. Och förlåt, men den är ganska menlös men värmde mitt hjärta på ett sätt jag inte
riktigt kan förklara.

Vissa filmer ser jag jämt om jag är trött, vissa när jag är glad, vissa när jag är ledsen och nån helt annan när tankarna håller på att äta upp mig fullständigt.

Jag ska kolla på film ikväll tror jag.. 
Det bara är en sån kväll! :)


//Antz    


Ute på hal is

Jag och Puff har alltid lika givande samtal. Ni skulle kanske inte kalla ALLA för vettiga men för oss är dom det ialla fall. Oftast.. :)

Om de inte är vettiga är de med all säkerhet roliga och att ha roligt är ju vettigt i
allra högsta grad så joo, ALLA våra samtal är vettiga.

Ett ämne vi ofta återkommer till är killar vs tjejer ang otrohet etc
Vi är väldigt otjejiga kan jag tycka i det mesta vi tycker men detta ämnet är sjukt intressant.


Om vi börjar med bröllop.
Innan bröllopet kommer möhippan och svensexan.
Det känns alltid som att killarnas spårar ur oftare än tjejernas. Killarna hittar på det värsta tänkbara för att det för en gångs skull är tillåtet. Gärna strippor, gärna mkt hud och ALLTID mkt sprit!!

Och det gör ju inget! Så länge de kan hantera det.

Vi säger att tjejerna gör sin möhippa under samma premisser.

Vi VET att risken att killen går för långt är större än att tjejen gör det.
För han ser möjligheten, chansen och hon har inte ens tänkt tanken.

Vi hävdar att skillnaden är att  grabbarna skulle snarare puscha på än hålla tillbaka.
Tjejerna skulle aldrig låta sin kompis göra nåt så dumt om nu mot förmodan tjejen skulle tänka tanken. 

Detta gäller inte bara vid bröllop utan i ren allmänhet. Otrohet är något både tjejer och killar råkar ut för, absolut MEN det känns som att tjejer oftare gör det av en "andledning" än vad killarna gör.


Det är absolut aldrig mer eller mindre okej men ni förstår hur jag menar med andledning.
Det känns som det är mer riktiga känslor inblandade när tjejer svinar sig och är otrogna.

Inget illa menat om killar egentligen men är deras gener svagare för otrohet?
Vi tycker ofta att killar är bättre på vissa saker än tjejer, inte bättre än oss två givetvis men andra tjejer ;)

Hur gullig,snäll och bra killen än är så kvarstår faktum och det gäller samtliga killar.
De skulle aldrig banga om de fick ett tillräckligt bra erbjudande!
Förlåt men jag tror fan att det är så.

Medans vi pratar och skrattar om detta och dömer utan grund kommer jag på ytterliggare en faktor,
som tjej på krogen är det inte speciellt svårt att få nåt. 
Förlåt om jag låter sjukt kaxig och orättvist men jag tror killarna håller med. 
Tjejer behöver inte anstränga sig speciellt mkt. Sen kan det ju variera i klass på killarna men 
du behöver inte gå hem ensam om du inte vill.
Detta vet tjejer och det kanske bidrar till ett otvunget sätt att vara ute.

Vet man att man kan få är behovet inte lika stort.
Killar får oftast kämpa lite mer och får de uppmärksamheten kanske de lättare faller i fällan.

Jag var ute med mina två underbara vänner i Gbg.
Vi var ute och dansade, jag ser när killar dreglar efter mina vänner, hur de håller sig nära på dansgolvet och i ögonen på mina vänner ser man bara glädjen att vara ute och äga dansgolvet. Något annat finns inte, visst kan vi driva med folk, blir man bjuden på en öl bangar man kanske inte

men något mer FINNS INTE...
En kille i samma sits har redan i tanken, klätt av tjejen han träffat.  

Oj vågar jag publicera detta?
Jag är ute på hal is..
I know it..

Men vi har pratat så många gånger om detta och det är faktiskt intressant. Det börjar med att vi pratar om att tjejer oftare tycks klara att fortsätta ett förhållande efter säsongsjobb eller resor.
Är det för att killarna hittar sig själva och tappar känslorna eller kan de inte hålla fingrarna
i styr medans de är borta eller vad handlar det om?

Vi har ingen aning men vi börjar ofta där och landar i otrohetsbubblan.


Wrong or right?

Tycker ni att vi är vedervärdiga människor nu?
Kanske.. det gör inget
det går över! :)

Trevlig helg, ät glass och bada mkt, det ska ja!

Puss puss
//Antz


Bästa torsdagen

Tack för en underbardag igår! ;)

Ja, gårdagen var verkligen en sån dag som behövdes.

I Älvsbyn finns det ett ställe som heter Nyfors så när Puff såg bussen från Gullmarsplan som gick till Nyfors bestämde vi oss för att åka dit och bada.

"Hoppas bara det finns vatten"- tänkte vi
Det låg tydligen i Tyresö och när vi kom dit möttes vi av en sluthållplats och.... INGET mer...

Fan tänkte vi.. Vart är vattnet!? :)
Men vi tog följe med en dagisfröken och en kort promenad senare hamnande vi på en helt underbar badplats!
Kanonfint!

Besöket som bara skulle vara ett bad blev flera timmar i solen på klipporna med härligt snack och skratt.

Piff och Puff precis som det ska vara, självklart, kravlöst och UNDERBART


Det var ett tag sedan vi var "VI" på det sätter vi verkligen vill. Vår spontantur till Frankfurt var skitkul och välbehövligt men detta var på nåt vis nästan ännu mer nice..


Vid två åkte vi in till stan och satte oss på gräset på kyrkogården vid Östermalmstorg och åt sallad från
"Tysta Mari" , GOTT



Ja en helt underbar dag som slutade med glass och kaffe i Kungsan med Konke. =)
Finns inte mkt att klaga på efter en sådan dag direkt!

Nu ska jag dricka upp mitt kaffe och bege mig ut på en promenad o sedan till simhallen!
Härligt..

Efter det blir det bad vi min lilla sjö och efter sjukgymnastiken ska jag och Malin ta en promenad och dricka ett glas vin!


Vilken torsdag va?! ;)



//Antz







Nu var det klippt!!

Äntligen!!

Idag blev imorrn,
Imorrn blev en annan dag.
En annan dag blev om nån vecka
som blev ett par veckor som till slut
aldrig fan blir!!

Fram tills idag/ikväll, NU!!
Men nu är det klippt!
Eller jag är klippt av min kära.

Kortare, otroligt nog!
:)
Och med lugg!!
Sneeeelugg, de ni!!

Assnygg är jag och redo för hela jävla världen!

So long suckers, over and out!

//Antz


Stressig dröm

1:a Juni...
Fasen vad snabbt det går nu! 

Sitter med mitt morgonkaffe och försöker vakna lite, 
drömde en jobbig dröm nu på morgonen. Absolut ingen mardröm,
bara en sån där jobbig dröm då det kryper i kroppen på en och man vill bara bort.

Bort eller vakna för att slippa ifrån.
Jag skulle springa Gbg-varvet igen fast vi var inte där utan nån helt annanstans.

Allt gick så långsamt och jag kom på att jag inte hade hämtat ut min nummerlapp och skulle missa min start!

Hela drömmen var en sån man bara vill vakna ifrån, allt känns jobbigt och gissa om det var skönt att vakna?

nä, ska få i mig mitt morgonkaffe och sedan ska jag springa!

Trevlig tisdag..

//Antz 


RSS 2.0