.

Fram tills idag har jag funderat lite mitt inlägg idag.

Skulle skrivit för flera dagar sedan hade ja tänkt men tiden bara rusar och jag har inte hunnit med varken det ena eller det andra!
 Eller jo... jag har ju varit i Bålsta och Lasse Åbergs museum och varit i BRO, helt i onödan... Jag och Puff skulle gå till Coop i Bro för att leta upp en kille vi har snackat med i telefon när vi jobbade på Centum. Han var jätteskön så vi ville hitta han "in real life" så att säga! Men det var inte så lätt,vi kom till Bro men det fanns inget coop där så vi tog bussen till kungsängen o gick några varv på coop där innan vi åkte hem till rätt sida stan igen, sidan där ingen ljuger!! =)

 Men som vanligt har jag nu hamnat in lite på ett sidospår till det jag egentligen tänkt skriva om..
 Jag har kommit på mej själv att under den senaste v bara hata människor! Inte hata, HATA det hoppas jag alla förstår, ialla fall ni som känner mej men ni vet, man stör sej på alla man möter, alla är ivägen för just mej och hela världen är emot mej!!
Det är med andra ord sjukt synd om mej och fel på alla andra!! eller....?

Nej, det värsta är väl att jag vet alldeles för väl att det handlar om mej, mina känslor mitt kassa humör och ingen annans.. Men det är ju mycket lättare att gnälla på alla andra. Det blir inte lika verkligt då!

 Vi var ute och käkade i söndags kväll, jättemysigt tills helvetet brakade loss. Det hade strulat på jobbet, vi har bytt bemanningsföretag nu i mars tack o lov men det var sista kvällen för de andra i söndags och jag orkar inte gå in på detaljer och tro mej, ni vill inte veta!!

Hursomhelst, de strulade till det,ljög för att skydda sej själva och satte oss alla i skiten. Så jag åkte från middagen för att jobba natt. Det gjorde verkligen inget, jag älskar den där killen och jag svär, han är så nära mitt hjärta han kan komma så jag gör allt jag kan för honom men det jag blev ledsen för var att de ljög!! När man försöker vara snäll får man skit men det värsta är inte att jag blir ledsen eller trött utan att i sluttampen blir det Danne som får lida och han förtjänar det minst av alla.

 Det är den vetskapen som jag tycker gör mest ont att tänka på..
MEN
 Slutet gott, allting gott.. eller..

 Måndag morgon. Blask, blöta fötter och kalla skor,GRATTIS
Trött, hungrig och påväg från Karlberg och hem. (HÄR är ditt liv!!)
När jag kommer till Kungsan ser ja en kvinna med öppen väska. Jag springer ikapp henne och säger till om väskan. Hon verkade lite gråmulen när jag såg henne först. Säkert hade hon precis fått översvämmning i skorna! När jag sagt till henne sken hon upp och utbrast -"oh, du är dagens ängel!" Jag skrattade och sa "-ja, tanken var kul i alla fall!" sen sa vi hejdå och jag gick.
Men visst kändes allt lite bättre nu, hon var söt och säkert glad under dagen för att inte blivit rånad eller liknande. Vi kan göra skillnad för varann varje dag genom små små små saker.

 Skit för dej kan vara guld för någon annan..
När Danne ler mot mej eller försöker ta min hand när jag ber honom ger det mej energi för en vecka framåt, han är rena rama knarket för mej och han har inte en blekaste om det!! :) Förutom när jag berättar hur mkt jag tycker om honom, då kan han ibland se sådär härligt nöjd ut och bara mysa till, känslan i magen då går inte beskriva hur gärna jag än vill att ni ska förstå, men då vet jag att jag har världens bästa jobb.

Känner du lite igen dej i vad jag menar med att hata alla i din närhet? Sluta tänk på det, det blir bara värre då. Fokusera på dina ljusglimtar i livet så känns allt bättre. Dra på dej joggingbyxorna o bra musik i lurarna o ge dej ut i skogen o glöm allt som drar ner ditt humör och sparkar undan benen på dej.

Det kommer kännas bättre, JAG LOVAR

 //Antz