.

Ibland har jag svårt att be om ursäkt.

Till vänner eller familj jag sårat går det bra, för med vänner och familj är man alltid kvitt.

Oavsett hur många gånger jag säger "Jag älskar dig" till min bror och han säger "Ha det bra" tillbaka så är vi kvitt för jag vet att

"Ha det bra" betyder "Jag älskar dig" för honom.

 

Med riktiga vänner räknar man inte.

Då säger man bara det som känns bra och det man vill säga.

Vill jag skicka ett femte sms till Julia innan hon svarat på det tredje jag skickade gör det inget för det är

inget spel.

 

Det är vänskap på helt rätt nivå.

 

Handlar det om kärlek är det något annat.

Den kaxiga blir lite mesig.

Den öppna glada blir lite sluten och dämpad.

Den pratglada jag kan helt plötsligt sitta tyst i bilen och rycka på axlarna åt en kommentar som

"Varför är du så tyst? Något som är fel?"

 

Det handlar inte om att jag tappat talförmågan, att jag har slut på knäppa frågor eller berättelser.

Det handlar om rädsla.

Rädsla att öppna upp, släppa in och sänka garden.

 

Jag kan inte svara på om jag är glad eller ledsen idag.

Jag är glad över att någon klev in i mitt liv vid både rätt och fel tillfälle i mitt liv.

 

Rätt tillfälle att hjälpa mig att sänka garden.

Fel tillfälle för att få något tillbaka.

 

Jag är ledsen över att det var försent när jag tillslut blev redo.

Jag förstår på samma gång.

 

Man ska inte vara vårdslös med andras känslor.

Det har jag varit och jag är så ledsen för det.

 

Vissa människor kommer in i våra liv för ett tag och försvinner och vissa stannar för evigt.

 

Jag tror att det finns en poäng med alla möten.

Det här känns som mitt mest egoistiska möte.

 

Kunde jag dra tillbaka tiden skulle jag det.

Skulle jag få visa att framtiden kunde varit annorlunda hade jag gjort det.

 

Inget av de kommer hända och jag accepterar det.

Jag klarar mig, jag mår bra men jag vill banka huvudet i väggen litegrann.

 

För att det ska vara så jäkla svårt att alltid ta rätt beslut i livet.

 

Vill påminna alla om tre saker.

 

Var försiktig med människor du bryr dig om.

Våga säg vad du känner.

Våga ge en andra chans. På riktigt.

 

Om du någonsin har brytt dig om att följa några råd så välj ialla fall något av dessa.

Det är svårt men vi kan bli bättre.

 

Jag står på båda mina fötter.

 

Att jag alltid landar på mina fötter betyder inte 

att jag aldrig slår i huvudet på vägen ner.