.

Sista morgonen på Peddler´s.

För nu.

Måste tänka så. Annars går det inte.

Varför förälskar jag mig så lätt i alla platser jag besöker/bor på?

Vore enklare om jag inte gjorde det.

Skulle kanske inte må lika bra i stunden då i för sig.

 

Kanske är värt att ta lite tuffa avsked när tiden fram tills dess är underbar?

 

Medan jag sitter här och skriver här börjar alla hemma tvärsöver gatan vakna till liv.

Chatten på whats app är i full gång.

Ecem fyller år imorgon så vi ska ha BBQ hela dagen på Coogee.

 

Sanna ligger överst som favorit på snapchat.

Vi sitter dessutom och skriver till varandra när vi inte är på samma ställe för en liten stund.

Sjukt. haha

Kommer ju få abstinens efter varandra i mängder efter den här resan.

Underbara Sanna.

 

Jag måste få berätta om våra utekvällar denna veckan.

Den ena kvällen är bättre/värre än den andra.

 

En sak är säker.

Jag kommer ALDRIG kunna gå ut hemma igen efter vår tid i Sydney.

Jag har aldrig haft så sjukt många roliga kvällar och nätter under så kort tid på krogen.

 

Om jag går ut hemma ska det vara en riktigt jäkla grym kväll om jag ska tycka det är värt att

hålla på till 03.

Tar jag nattbussen har vi fasen jobbat bra och då är jag oftast riktigt seg på vägen hem.

Här får de be oss gå när sista klubben stänger och då händer det alltid massa saker på vägen hem så vi aldrig är hemma före 05 ändå.

 

I onsdags gick vi till Side bar.

Dansade och hade skoj.

Sanna får mig

Det var en ganska vanlig kväll. Tills vi gick hem.

Sanna, jag och grabbarna i rummet intill från vårt hostel.

Gick förbi ett nattligt vägarbete.

Givetvis frågade jag om jag fick hjälpa till.

I Sverige skulle jag fått en utskällning och sedan skulle polisen komma.

Garanterat.

Här skrattade arbetsledaren och sedan löpte jag amok.

Överallt och ingenstans.

Sanna och gänget satt i en trappa och garvade. Sanna försökte övertyga dem om att jag var nykter.

"Jag orkar inte mer!" skrattade Sanna

"Haha tur att jag orkar då!"

Somnade gott den natten.

 

Förra fredagen hängde med vi med på Sydney pub crawl.

Ni har kanske sett bilderna killarna som håller i det la upp?

Tänkte att det som händer i Sydney stannar i Sydney men tydligen inte. :)

Fick lite panik först men sen kände jag lite "va fan"

 

Om någon bryr sig så mycket om vad vi gör och inte gör så är det deras ensak.

Det är ju inte som att vi supit oss apfulla och gjort saker vi inte skulle kunna göra annars.

Majoriteten av kvällarna har ju jag varit spiknykter. (Inte många som trott mig kan jag lova)

 

Hursomhelst.

Igår mötte vi upp Karin, underbara Karin som varit i Tasmanien några dagar.

Bästa bruden som åker hem till Brasilien ikväll.

Trodde aldrig jag skulle träffa så bra vänner som jag på riktigt absolut inte vill lämna.

 

Vi mötte upp hela gänget på Star Bar och laddade för en favorit i repris.

 

Tidigare igår kväll satt Sanna och jag och åt en efterlängtad middag på Bar Cleaveland.

Stor köttbit, pommes och världens godaste sås. 17 dollar.

BAM!

Så jäkla värt.

 

"Jag är lite rädd att vi inte kan ha lika roligt som förra helgen" sa jag till Sanna

"Vet.. Tänkt exakt samma sak."

"Äsch vi har ju haft svinkul varenda kväll så oddsen är bra!"

 

Vi hade inte behövt oroa oss.

Sydney levererade. Som vanligt.

Vi levererade. Som alltid.

Vet inte hur många saker Sanna och Karin gjorde som fick mig att fullkomligt kollapsa av skratt.

Underbart.

När vi kom till Star Bar berättade Ramon, som håller i spektaklet att vi skulle försöka tjäna så många låtsas sedlar som möjligt under kvällen för att kunna vinna ett bra pris.

 

Game on.

Gissa vem som vann? =)

I slutet av kvällen så började jag dansa med en riktigt skön kille.

Han visste verkligen vad han sysslade med där på dansgolvet.

Ni vet hur det kan vara när klockan närmar sig 03.00 på krogen.

Alla slemmiga, halvt desperata idioter som försöker sig på något de tror kallas dans men som i själva verket betyder att röra sig vingligt, jucka mot allt och alla, samtidigt som de försöker charma järnet för att slippa hitta en sjöko på Mc Donalds efter det att krogen stängt.

 

Först tyckte jag han var lite väl mycket..

Snart märkte jag att han var grymt duktig på att dansa. Lyfte upp mig och snurrade med 100% kontroll.

Sanna och Karin kom också och vi fyra hade så jäkla roligt.

Riktigt bra Rnb på Scuba bar.

 

Jag tyckte jag gjorde det mesta som man inte får göra under kvällen och det gick hur bra som helst.

Fram tills kl 03 på Scuba...

För första gången i livet vart jag utslängd.

Väldigt vänligt och med mycket humor men fortfarande utslängd. haha

"Dance on the furniture.. Naughty Naughty..."

Jag bara skrattade och gick snällt med vakten ut. Tur att han är skitgullig ;)

 

Hängde utanför tills Sanna, Karin och James, vår dansanta vän kom ut.

Tjejerna berömde honom för att dansa så jäkla bra och han berättade att han var dansare från London.

Jag var ju bara tvungen att ta ner honom lite på jorden så jag sa att han var en helt okej dansare.

Han såg riktigt stött ut och vi började skratta.

Han berättar vidare att han är strippa och tar 250 dollar per timme.

 

"Upp till bevis."

"Menar du allvar?" frågade han där ute på Sydney gator mitt i natten

"Japp. Jag måste ha bevis om du vill att jag ska ändra uppfattning."

 

Så där fick vi en privat show på en halvt gömd gata i Sydney.

Sanna filmade och jag skrattade så jag höll på att gå av på mitten.

Fick ett ryck och slängde mina skor i en papperskorg till Sannas fasa.

 

"Orkar inte med den där skiten längre bara"

Sen började vi gå hem. Möter ett grabbgäng som vill ha med oss på fest.

Frågar vad vi gjort och vi berättar att vi precis fått en gratis strippshow lite random sådär på fredagsnatten.

 

Vad som hände sedan behöver vi inte gå in på i detaljer men jag kan säga att jag skrattande sprang iväg och försökte fly ett par flygande kalsonger och Sanna fick tvätta ögonen noga med tvål efter vad hon fick se av de där killgänget. Det var stiliga killar i kostym så jag antar att de bara fick ett ryck att förvåna oss lite.

 

"Hur lyckas vi alltid råka ut för alla dessa konstiga saker?"  skrattade vi sista biten hem.

Jag fick rida på en killes rygg sista biten hem. Han tyckte synd om mina barfota fötter mitt i allt krossat glas på gatan.

 

Jag. Vill. Inte. Lämna. Sydney. Imorgon.

 

Flyga imorgon då.

Mmmmm roligt..

Det kommer gå bra eller hur?

Jag kan flyga. Jag är inte rädd.

Knappt något alls faktiskt.