.

 

Jag är sämst i världen på att kolla på film. (ja man kan faktiskt vara dålig på det)

Om jag inte blir rastlös och går iväg tre gånger mitt i filmen är det förmodligen för att jag har somnat efter halva.

Jag gillar tanken av att krypa ner i soffan och se en bra film men när jag väl sitter där och ska titta så somnar jag som sagt eller blir rastlös.

Det finns såklart undantag.

Jag passar på att se film när jag flyger. Då finns det inte så mycket annat att underhålla sig med så då kan det tom vara roligt.

 

Jag hann se max tjugo minuter in i filmen innan jag började gråta.

Sedan var det kört.

Det jobbiga med att sitta på ett flyg är att man inte riktigt har någonstans att ta vägen plus att Sanna satt en bit ifrån mig. Vid ett tillfälle kom den gulliga flygvärdinnan tillbaka för att kolla till mig och jag satt där med tårar längs med hela kinden och hon satte sig på huk intill mig och försökte ta mig i handen.

"Det är vanligt att det är såhär mycket turbulens den här sträckan eftersom det regnar mycket och är tropiskt klimat."

Jag skakade på huvudet och log mot henne.

"Nejnej, det är ingen fara. Jag kollar på en jobbig film bara. Det är allt"

"Jaha, men dåså vad skönt" sa hon och reste sig med ett leende

 

Sedan vände hon sig om och frågade vilken film jag såg

"If I stay, en typisk jobbig film men ännu värre när man är långt från familj och inte kan prata med dem när man vill"

 

Har du sett filmen?

Jag får lite ont i magen när jag tänker på den.

Den handlar om det här med hur fort livet kan gå ibland.

Hur allt kan vara på ett sätt ena stunden och att rasa fullständigt i nästa.

 

Det gör mig alltid lite panikslagen.

Ger mig en känsla av att vilja trycka på paus och säga allt jag vill säga och göra allt jag vill göra.

 

Filmen är fantastiskt bra gjord och jag kunde inte slita mig för en sekund.

Den handlar om att välja.

Välja mellan att kämpa och ge upp.

Ge upp känns lite billigt.

Hur kan man säga att någon ger upp när något annat känns övermäktigt eller omöjligt.

"Ge upp" är samma sak som att vara svag eller vad?

"Ge upp" är samma sak som att låta något annat vinna.

 

Någonstans vet vi att vi alltid måste kämpa.

Hur livet än ser ut, vad som än händer så måste vi alltid kämpa.

Du har liksom inget val.

 

Går allting bra vet vi att det är lånad tid.

Då är det lätt att välja att kämpa.

 

Jag var helt slut när jag sett klart filmen.

Såg den igen när jag flög mellan Istanbul och Dar es Salam.

Grät lika mycket. Nästintill tom flight så det gjorde inget.

 

Jag jobbar inte med att skriva filmrecensioner.

Absolut inte.

Det var bara det att den här filmen fick mig verkligen att känna.

En massa saker.

Rädsla, saknad och tacksamhet.

Jag vill att alla ska se filmen.

Se filmen och fundera över ditt liv.

"Varför jobbar jag så mycket som jag gör?"

"Vad är jag rädd för?"

"Vad vill jag med mitt liv?"

"Vad gör mig lycklig?"

"Vem/vilka vill jag spendera min tid med?"

 

Jag har haft och har fortfarande svårt att komma tillbaka till vardagen hemma.

Det har hänt mycket. Det känner jag nu.

Alla frågar om jag har landat än.

Nu nickar jag bara.

Orkar bara inte prata om det.

Säger bara ja.

 

Lite som när någon frågar hur du mår och du bara vill skrika eller gråta att allt är skit.

Så ler du och säger att allt är bra..

 

Imorgon kommer Sarah från Åland.

Fina Sarah.

Blir bra det. Hon får mig alltid att skratta sådär från magen.

 Behöver det.