.

När jag kom hem från min förra långresa för ungefär 2,5 år sedan visste jag att det är dåligt att flyga. Skadligt för miljön ja absolut men intalade mig ändå att jag kompenserade för det genom at leva så jäkla duktigt här hemma resten av året.

Dessutom BEHÖVDE jag den där resan och då är det ok intalade jag mig.

 

I juni samma år kom det ett gäng ungdomar till jobbet och räknade ut vilken miljöpåverkan vi var och en gjorde.

Det var för alla besökare och oss personal. 

Högst frivilligt såklart! 

Jag hade fem minuter över en dag och gick dit. 

 

Fick en kundkorg i handen o så började vi. 

Första stoppet. 

"Hur mycket mat slänger du?" Knappt något alls! 

Fick den minsta tygpåsen ner i korgen.

Åh vad bra! Klappade mig själv på axeln.

 

Vi gick till steg nummer två. 

Hur ofta köper du kläder?

Fick en till ganska lätt tygpåse i min korg

 

Ni fattar va? Så man gick till dessa olika stationer o svarade på alla frågor om hur man levde o förbrukade.

Jag visste att när vi skulle komma till transporter inom landet var jag duktig men att det skulle bli jobbigt när vi kom till alla utomlandsresor.

 

När flög du senast?

Alltså.. Jag har precis kommit hem från en långresa med olika destinationer.. 

När jag började rada upp allt för killen som hjälpte mig fattade han att mitt resultat på den där vågen skulle göra mig till världens största miljöbov.

 

Det skulle inte noll matsvinn, att aldrig köpa nya kläder eller alla tågresor till jobbet i världen kunna ändra på så vi tog ner det hela till min sista resa den långresan. 

Alltså från L.A till Tanzania och från Tanzania och hem till Stockholm. 

 

Den tygklumpen jag fick i korgen var inte att leka med.

 

På vågen sen hade de delat in i olika sektioner. 

Minns inte exakt uppdelningen men stannade pilen inom ett kvarts varv var man bra för jorden. 

Klimatsmart.

Var man inom första halvan kunde man bättra sig men var ändå ganska ok.

Sen blev det bara värre..

 

När vi la på min korg så varvade pilen noll.

Då hade jag ändå "bara" flygit från L-A-Tanzania-Stockholm.

 

Fy fan vad jag skämdes.

 

Efter den dagen har jag verkligen börjat tänka mig för.

Inte för att jag först då fattade att flyga är sämst, nej det hade jag vetat länge egentligen men jag 

hade blundat för exakt HUR JÄVLA dåligt det är att flyga.

 

Men lite som att solen inte var farlig när jag var liten så ändras ju allt när vi börjar prata om det och börjar lära oss mer eller hur?

Klart som fan solen var farlig för 25 år sedan men det var ingen som pratade om det då.

Inte som man gör idag.

 

Varje dag pratas det klimatfrågor på nyheter, i tidningarna, på nätet, ja överallt,

Det går inte missa. 

Framför allt pratas det om transporter, mat och bränslen.

Nu kan ingen säga 

"Jag visste inte att det var så farligt att flyga"

Det vet du men du väljer att strunta i det. Det är den krassa sanningen.

 

Jag tänker inte fördjupa mig i bränsle och maten. Dels för att jag inte känner mig nog kunnig i frågan men framför allt för att det är småpotatis i jämförelse till hur vi reser.

Absolut viktigt, säger inte emot alls men om alla bara skulle öppna ögonen för resorna vi gör och ändra sig så skulle vi komma en bra bit påväg.

 

Nu tänker du kanske att jag kastar sten i glashus med tanke på hur mycket jag själv har rest?

 

Ja, Jag har rest en jävla massa och fan vad jag ångrar mig idag. Inte resorna i sig såklart men att jag rest på det hänsynslösa sättet som jag har gjort.

Tyvärr kan jag inte göra det ogjort men jag kan bli bättre.

Jag pekar på er ALLA som reser nu. För VI ALLA måste skärpa till oss.

 

Mormor och morfar har aldrig någonsin suttit i ett flygplan så de behöver inte skämmas nu. Ni andra som sitter i samma båt som dem kan fan på riktigt klappa er på axeln.

Vi andra?

Nej vi får bättra oss först. Sen kan vi prata om ryggdunkningar och klappar på axlarna.

 

Om vi vill att de som kommer leva efter oss ska få ett drägligt liv vill säga.

Har du någon i ditt liv som du bryr dig om? Som är yngre än dig?

Syskonbarn, barnbarn, kompis barn, elefantungarna i Afrika, egna barn?

Då har du absolut en anledning att skärpa dig.

Bryr du dig inte om någon alls i hela världen kan jag bara önkska och be att du ändå tar ditt ansvar men jag kan ju alltid bara önska eller hur?

 

Jag älskar uttrycket "Att leva i nuet" Det är fantastiskt och på många sätt försöker jag leva så men just i den här frågan blir jag vansinnig.

"Äsch jag reser på! Inrikes, utrikes, jada jada. Lev här och nu."

Dra upp den där jävla strutsskallen ur marken och öppna ögonen!

Om vi fortsätter leva på det viset kommer det inte vara så jäkla nice att vara på den här jorden om några år.

Men då är det försent. Åt helvete försent.

 

Jag ber om mycket kan det tyckas men egenligen inte.

Semestra i landet där du bor. I mitt fall Sverige.

Det är fan så fint! Speciellt sommar och vintertid

Åk tåg. Tågluffa i Europa. 

Åk båt. 

Åk men inte lika mycket.

 

Vi behöver inte vara Columbus eller Vasco da Gama och upptäcka nya världar eller se allt.

När jag var liten åkte vi utomlands först när jag var typ 7 år.

Då åkte vi kanske vartannat år eller mer sällan. På en utllandsresa. 

 

Nu tycker de flesta att de ska kunna resa utomlands med flyg flera gånger per år och gärna långt som satan dessutom.

Allt mindre än det känns sjukt tråkigt.

Hur tusan fick det bli normalt?!

 

Jag ska inte ens dra igång o prata inrikesplan. För det finns fan INGEN bra ursäkt till det.

"Men det tar 100 år att åka tåg eller bil"

Skiter jag i.

Har du tid att åka så får du ta dig lite extra tid och åka rätt isåfall.

 

Inrikesflyg kommer jag aldrig acceptera vare sig du flyger privat eller i tjänsten.

Det är en märklig "lyx" vi blivit vana vid på senare år och den är snuskig. Riktigt snuskig.

 

Nu har jag säkert gjort många riktigt förbannade.

Hoppas det.

Då kanske det går in lite.

Och kanske, förhoppningsvis så tänker du ett extra varv innan du bokar nästa flygresa.

*Är den här resan nödvändig? (mer än för mitt eget välmående o nöje)

*Kan jag göra resan på något annat sätt istället?

*Har jag minskat mitt eget flygande ordentligt? (handen på hjärtat)

 

Förut ville jag alltid identifiera mig som "tjejen som alltid är ute o reser"

Nu känns det bara osexigt och rent av lite korkat faktiskt.

 

Jag flög en gång förra året.

I år ska jag inte flyga en meter.

 

Det tycker jag är bra! 

Klapp på axeln bra? Nja, jag vet inte. Kanske.

En bra början ialla fall.

 

Hur bra ska du vara i år, nästa år och framöver?

Det bestämmer bara du.

 

Lycka till! 

Jag tror på dig!

 

Tillsammans gör vi skillnad och flyger mindre! 

 

Kärlek!!

 

 

 Sveriges västkust

 

Norrsken i Norrland