Hemma men så borta...

Känns lite dejja vu idag. Skrev nämligen detta inlägget igår men eftersom jag somnade till o från med datorn i knäet tröttnade min dator på mej tillslut o internet blev frånkopplat! =( Lite bitter var jag men det kanske var lika bra med tanke på hur osammanhängande jag säkert skrev!! =)

Hursomhelst, jag måste vara vriden på något vis.. Jag reagerar på motsatt vis jämfört med andra människor typ jämt o jag fattar inte varför.. Hmmm... Mamma har nog inte sagt hela sanningen, det e väl brevbäraren som är min far egentligen, hittar jag honom får ja säkert svar på alla frågor! haha.. Nej stackars papps..

Onsdag den 1:e april: Solen skiner, luften är frisk o "vårig", sådär svenskt som det blir när mars övergår till april. Vi möts av svensk personal o kliver in i en terminal med pressbyrå o GB-glass frysen står laddad med säsongens frestelser.

Borde vara lyrisk och glad!! Hemma...

Men jag kände INGET, kände mej bara tom och totalt vilsen.. Kände mej mer turist då än jag gjort på 5 v!! Fruktansvärt.. Kände mej lite som ett infångat djur i en hemsk djurpark. Nej det var kanske att ta i men jag kände att jag inte passade in alls.

Hur kommer det sej att jag känner mej mer hemma när jag blir avsläppt på en hysterisk marknad i Honduras eller Ghana än i mitt hemland?  

Nu när det gått ett par dagar har man klimatiserat sej ganska bra, jag har börjat köpa grejer o fixa i min lya. Det påverkar oxå en hel del. Jag känner mej mer hemma o att sova ikapp litegrann drar sitt strå till stacken oxå. 

Vi missade ju planet från Bryssel eftersom vi blev sena från NY (överaskad någon?!) Helvete, NÄR ska jag kunna fullfölja ialla fall EN resa utan missade flyg eller andra bravader?!


Helt sanslöst... Precis före starten från NY, när vi stod på landningsbanan redo för take off säger piloten att han vill åka tillbaka till gaten o kolla i loggboken för han inte är säker på att planet e okej!! KÄNNS SÅDÄR!!


1,5 h senare lyfter vi blundandes (eller som martin sa) med skräckblandad förtjusning!! =/ Med ständigt blinkande säkerhetsskyltar, säkerhetsvideon på repeat o grymt allvarlig cabinpersonal var jag säker på att min stund var kommen, nån gång ska det hända o jag tackade Martin för tiden vi haft! =)

2 h senare slutade planet skaka, lampor lysa o personalen slappnade av något o vi landade säkert dock något sena i Bryssel, men vi fick en ny flight o spenderade ett par h i taxfreen.     

Nej nu ska ja ta mej samman o gå ut o njuta lite av vårvädret som kommit!!

Puss o Kram

//Antz


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0