Kavajen gör mannen
Har ni tänkt på hur mkt klädsel faktiskt kan betyda, hur mkt vikt vi lägger på det första ögonblicket?
Första anblicken, 2 sekunder eller något avgör hur vi tror att en människa är.
Det har ni säkert, vi gör det ju varje dag. På väg till jobbet, i matbutiken, på krogen och kanske allra mest när vi väntar, i en kö eller vid busshållplatsen.
Tänker på det ibland i tunnelbanan. Där har vi dom alla... Alla skepnader, alla med sin historia, vision och sina skelett i garderoben!
Kanske är det för att jag jobbat så länge i Östermals saluhall men kostymnissarna är en typisk sort. Dels de som kommer och handlar som tycker att de är lite bättre än oss andra "Svenssons". "Vi är ju så inne, äter lunch i saluhallen varje dag" verkar de tänka. Visst, lunch äter de här men vart intar de sina andra mål om dagen??
I en villa i skärholmen kanske eller en lägenhet i Gröndal, vad vet jag?! Inte på nybrogatan ialla fall!
Men visst, kostymen ger dem en viss pondus, helt klart. Jag tittar på kostymen och får bilden av en gentleman i mitt huvud. Mannen som öppnar dörrar, säger "damerna först", som aldrig spottar eller harklar sej offentligt.
Det är inte bara jag som kommit på att detta är den klassiska kostymbeskrivningen. De flesta vill ha respekten med sej, att vi ska känna oss lite dassigare...(Flesta sa jag, drar inte alla över en kam)
Omedvetet säkert men de tänker det, kan jag nästan slå vad om.
Därför är det extra kul när tunnelbanan kommer in och dörrarna öppnas för att släppa ut alla på perrongen.
Vem är det som armbågar sej fram först, hårdast och mest hänsynslöst? Vem går utan att bry sej om att dörren slår in näsan på bakomgående? och vem är det som harklar sej gräsligt bakom dej på stan??
Jo inte alltför sällan är det våra viktiga o värdefulla kostymmän!
Då spelar det inte nån som helst roll om kostymen är skräddarsydd eller inte, god för 1000 eller 50.000 kronor!!
Bilden av en gentleman är krossad och ersatt av något helt annat.
Ta min pappa tex han har sällan kostym och har aldrig haft en klädsel för över 5000 tror jag men han skulle aldrig tränga sej före i tunnelbanan, släppa dörren på en främmande själ eller harkla sej öppet på stan. Nej han skulle bete sej exemplariskt, eller männskligt är kanske ett bättre ord, misstag kan alla göra. När vi gör ett misstag gör vi minst 10 bra saker under samma tidsperiod annars.
Vi pratade lite om detta igår när vi förkrökade hos Malin och jag kände för att dela med mej lite..
Men visst, en het ung kille i kostym är verkligen inte fel heller men vi måste nog titta närmare på alla sömmar..
För som sagt, kavajen gör inte alldid mannen...
//Antz
Första anblicken, 2 sekunder eller något avgör hur vi tror att en människa är.
Det har ni säkert, vi gör det ju varje dag. På väg till jobbet, i matbutiken, på krogen och kanske allra mest när vi väntar, i en kö eller vid busshållplatsen.
Tänker på det ibland i tunnelbanan. Där har vi dom alla... Alla skepnader, alla med sin historia, vision och sina skelett i garderoben!
Kanske är det för att jag jobbat så länge i Östermals saluhall men kostymnissarna är en typisk sort. Dels de som kommer och handlar som tycker att de är lite bättre än oss andra "Svenssons". "Vi är ju så inne, äter lunch i saluhallen varje dag" verkar de tänka. Visst, lunch äter de här men vart intar de sina andra mål om dagen??
I en villa i skärholmen kanske eller en lägenhet i Gröndal, vad vet jag?! Inte på nybrogatan ialla fall!
Men visst, kostymen ger dem en viss pondus, helt klart. Jag tittar på kostymen och får bilden av en gentleman i mitt huvud. Mannen som öppnar dörrar, säger "damerna först", som aldrig spottar eller harklar sej offentligt.
Det är inte bara jag som kommit på att detta är den klassiska kostymbeskrivningen. De flesta vill ha respekten med sej, att vi ska känna oss lite dassigare...(Flesta sa jag, drar inte alla över en kam)
Omedvetet säkert men de tänker det, kan jag nästan slå vad om.
Därför är det extra kul när tunnelbanan kommer in och dörrarna öppnas för att släppa ut alla på perrongen.
Vem är det som armbågar sej fram först, hårdast och mest hänsynslöst? Vem går utan att bry sej om att dörren slår in näsan på bakomgående? och vem är det som harklar sej gräsligt bakom dej på stan??
Jo inte alltför sällan är det våra viktiga o värdefulla kostymmän!
Då spelar det inte nån som helst roll om kostymen är skräddarsydd eller inte, god för 1000 eller 50.000 kronor!!
Bilden av en gentleman är krossad och ersatt av något helt annat.
Ta min pappa tex han har sällan kostym och har aldrig haft en klädsel för över 5000 tror jag men han skulle aldrig tränga sej före i tunnelbanan, släppa dörren på en främmande själ eller harkla sej öppet på stan. Nej han skulle bete sej exemplariskt, eller männskligt är kanske ett bättre ord, misstag kan alla göra. När vi gör ett misstag gör vi minst 10 bra saker under samma tidsperiod annars.
Vi pratade lite om detta igår när vi förkrökade hos Malin och jag kände för att dela med mej lite..
Men visst, en het ung kille i kostym är verkligen inte fel heller men vi måste nog titta närmare på alla sömmar..
För som sagt, kavajen gör inte alldid mannen...
//Antz
Kommentarer
Trackback
