När man sätter skrattet i halsen

Nyss hemkommen ifrån Grebbestad och Buskis med "Stefan & Krister" konceptet. Helt okej men inte hårresande kul precis men alldeles lagom för mej en kväll som denna... Inte bakis men en ny shotafton kändes inte helt nära... =)
eller kanske föresten...???

Fast som min massör idag på strömstad spa sa: (just det, ja, pappa & Milli va på spa idag efter ja ätit frullebuffé i G-town me Emelie, ljuvligt skönt, ja typ somnade till 2 ggr under min massage)    =)

"Oj, den här kroppen behöver vila känner ja"

Fattar inte alls vad hon snackade om.... ler... Nej men visst kändes det inte alltför hemskt att åka hem direkt efter föreställningen slutat, bäddat ner mej lite o ska snart sova tänkte ja men medan ja har buskisen i färskt minne ville ja bara berätta om en grej, trots att det är 1 h sen bara ja satt i lunden och tittade har man redan glömt typ hälften, tagiskt nog!! =)

Men det var en scen ja gillade skarpt, Anna Bromér var med och hon gjorde en sketch skitbra, kom in på scen som en 6 åring i rosa kläder o en stor mjuk "tärningsmöbel". Sketchen gick ut på att hon berättade hur hon hennes mamma lärt henne att man måste ta ansvar o då särskillt för andras känslor, det ledde till en utdragen berättelse om hur hon levde sitt liv, slungades från mamma som stressade med jobb, yoga, barn, fritid mm mm mm till hur hon åkte till sin pappa som inte var hennes pappa utan killen mamma bodde med efter hon dejtade Lasse som hon träffade efter hon varit med Kalle som hon träffade innan Jocke till hon träffade Erik som hon ska ha bebis med sen...

Ja ni hajar hur detta bara blir värre och värre och ena delen av mej garvar för hon gör det skitbra och allt blir så komiskt, fast så slås man av ett allvar mitt i skrattet, att "detta e ju verkligen inte kul utan bara hemskt, det finns många barn som lever såhär, i vissa fall mer och i vissa mindre!
 Men ändå skrattet vill nästan förvandlas till.......... nä inte tårar riktigt men man huttar till av olustighet att detta livet är en verklighet för massor av barn, de ska få skit o höra att de irriterar sin mamma och pappa fast det är de som är för stressade, de ger barnen dåligt samvete och lägger över en börda för tung för ett barn.

Jo den var överdriven men NYTTIG...

Alla har åsikter om barns bästa, mamma pappa barn, mamma mamma barn, pappa pappa barn el mamma barn el pappa barn. Barn är inget vi bara kan slunga mellan oss när det passar oss eller yogatiderna, mötet, middagen eller nåt annat känns viktigare!
Familjesitsen som sådan tror ja e skit-sak-samma för en unge däremot måste vi visa kärlek, vara stolta och fatta att barn gör som vi gör inte som vi säger så visa lite kärlek för helvete gott filk!!

det var bara det ja ville få ur mej nu kände ja...

//Antz  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0