.

eller????

Åtminstone verkar det så när man ser, träffar eller bara råkar möta någon på stan som råkar skjuta en barnvagn framför sej.

"Hej, jag var en vanlig dödlig precis som du tidigare men så blev jag gravid, fick barn och nu har jag rätt att köra på dej om du står i vägen, du ska ALLTID vara den som väjjar vid trånga möten mm!!"

Nu vet jag att detta nödvändigtvis inte måste gälla ALLA. Jag känner flera mammor som inte beter sej såhär, när jag varit med ialla fall men en irriterade stor % är faktiskt såhär. Det handlar heller inte om att jag dissar mammor eller inte fattar att det är klumpigt att gå med barnvagn och möta mkt folk på stan för det gör jag, men när man ser dem komma halvt rusande med nåt halvt galet och beslutfast uttryck i blicken som säger "väjja, eller jag kör ÖVER dej!!" redan 20 m ifrån mej börjar jag undra vad som försegår därbakom allt hårspray?

Är det dolda hormoner som finns i oss alla som vaknar till liv den dagen vi blir föräldrar eller vad?

Att jag skriver om detta är för att ämnet faccinerar mej på ett konstigt sätt, kanske just det att jag inte fattar vad hela grejen kommer ifrån mm. Just i helgen är det "Hem & villa" mässa i Älvsjö och jag har jobbat extra där innan jag åkt till Danne och jobbat där. På fredagen var det mest barn och barnvagnar överallt och en dam som jobbar ute i matkassorna kom in för att avreagera sej lite. 

"De ska fram överallt, först och utan att visa hänsyn och när de suttit och ätit är det mat överallt och eftersom de är på restaurang är det bara att lämna, en mamma bytte en bajsblöja på ett bord och la blöjan på Carlos diskvagn!!! Alltså ärligt talat!?

Detta ledde oss in på en av mina favvorit diskussioner, "Barn på restaurang"
Jag gillar barn, tro inget annat men när vissa familjer går ut på restaurang är det som att vett och etikett inte existerar längre och deras hjärnor slås på viloläge!

Jag har serverat familjer vars barn varit så rastlösa att de hängt i gardinerna, sprungit runt som huliganer mm o skrikit mm Det kan se ut som att en hel armé har ätit när de går hem, det ser ut som fan och de verkar inte bry sej ett jota, "de är ju på restaurang så de skiter i vilket och orkar inte ha några regler ikväll..."

Jag vet en dag när jag jobbade på Daftö så hade vi typ 200 gäster och mkt folk i rörelse under lunch. Jag var sjukt stressad, vi var kort om folk hela den sommaren så vi slet verkligen för att hinna med allt och alla. När jag kommer ut från köket med 4 svinvarma tallrikar kommer det en skitunge farandes på inlines inne i restaurangen (BARA DET) Vilken förälder tillåter sånt!? Han kör typ in i mej o jag bara "ojoj, här går det undan", med snäll o lite varnade ton till killen. Då öppnar mamman käften och det hon säger är för mej fortfarande helt obegripligt, "Akta så hon inte går på och bränner dej älskling" med en argsint blick på mej, typ se dej för jävla servitris! 

Å jag blir än idag pisst när jag tänker tillbaka på det....Går på?! Detta är min arbetsplats och jag måste få göra mitt jobb utan ha lekandes barn runt benen på mej!!

Det är klart barn blir uttråkade på restaurang i väntan på mat och vill gå runt och kika eller springa lite, absolut jag har ju för fan varit barn själv men inte måste de riva stället och föräldrarna borde ha lite koll. Vissa familjer är underbara på restaurang och jag har flera ggr visat barn runt i restaurangen eller låtit de hälsa på kocken om tiden funnits. Vissa sitter snällt och målar och föräldrarna har koll.  

Välkomna säger jag till er, ni andra: "Fan håll er hemma om era ungar e mer vilda än tama för om ni inte orkar bry er om uppfostran kommer det vara barnen och personalen som får betala priset!!" 


Jag mötte en mamma med en barnvagn på stan för ett tag sedan. Jag rundade ett gatuhörn och skulle gå ifrån sveavägen till st eriksgatan, hon kom på st eriksgatan och skulle rakt fram och över vägen. Vi gick båda ganska fort men när vi möttes försökte jag hinna hoppa lite åt vänster medans hon bara plöjde på rakt in i mej och min spontana fras blir oftast "oj förlåt!" även om det skulle vara en bil som kör mot rött och gasar över mej när jag korsar en väg!

Men sekunden efter säger den där (ursäkta uttrycket men) jävla morsan, " Ja se dej för, jag går faktiskt här med barnvagn!!"
Som tur var fann jag mej och kontrade henne "Jo tack jag känner det men precis som du är jag människa och går oxå här!! Med eller utan ett plöjfordon framför mej!

Hon blossade upp, knyckte på nacken och gick surt därifrån.  Lätt irriterad gick jag vidare och funderade lite.. Om denna situation skulle uppstå fast jag oxå hade haft en barnvagn framför mej, vems fel vore det då? Eller hade "bråket" förvandlats till ett glatt gurglande möte två ungar emellan och två caffe latte två mammor emellan på odenplan?

Oj vilket långt inlägg men jag har grubblat över detta sen i fredags och behövde avreagera mej lite..uppenbarligen!! haha..

Nu får jag väl varenda mamma till ovän men den som inte känner sej träffad behöver ju faktiskt inte ta åt sej och märker man att man blir sur kanske man borde fundera på vem man själv blir bakom vagnen eller på restaurangen en fredagskväll...  

Ps/Ta inte bilden på allvar är ni snälla men den passade in rätt bra kände jag.../Ds


Jackan på, hösten är här!! =)

//Antz