När flaskan får tala

Överskriften är inte alls bunden med det ja nu kommer spotta ut men jag blev så sur att jag bara måste! Imorse när jag var ute och gick lyssnade jag som vanligt på radion. Jag växlar lite mellan kanalerna beroende på vilka låtar som spelas mm och jag slår över till Rix FM och Pink´s "belive you" börjar spelas. 

Det är kanske en av mina absoluta favoritlåtar, inte bara just nu. Det är en sån låt som kommer vara odödlig.. Men vad händer? Jo den stängs av!! De byter låt!!! MITT I!!!

Allvarligt, det borde vara dödstraff på såna gärningar!

Okej, sorry ja var bara tvungen att få det ur mej!

Nu  kanske vi kan återgå till det jag egentligen hade på hjärtat..

 Nu vet jag om att detta är ett kännt faktum, något vi alla pratat om och säkerligen upplevt men det kan ändå på nåt vis fortfarande faccinera mej..

Igår fick jag ett samtal, ett kul samtal från någon jag inte pratat med på länge. Efter en halv sekund ungefär hörde jag att det svalts ett par glas vin av personen i fråga innan samtalet kopplats fram.

Inte att det gör något, nej inte alls men det är så synd att vi inte bara kan våga vara oss själva alltid, om det nu är det som är kruxet. Vadå, är vi rädda för att inte vara önskade? Tror vi jämt att vi stör eller tar vi för givet att vi bara är roliga när vi druckit lite?

Är det flaskan som talar eller är det innehållet i flaskan som gör oss påminda om vilka personer vi saknar?
Jag vet med mej själv att om jag druckit och är påväg hem kan jag få lust att prata med nån vemsomhelst och då gå igenom telefonboken bara för att se vem jag är sugen på att prata med!
Då kan ju det samtalet drabba vilken stackars sate som helst!!  =)

Men ändå..
Vad än orsaken är att vi gör såhär så är det synd för vissa samtal hade varit precis lika roliga om inte roligare att få en vanlig torsdag när det ändå inte går nåt bra på Tv eller man har några planer...

hmm.. detta är nog nåt man aldrig blir klok på, just därför älskar jag att fundera kring det..
Hoppas alla får en skön söndag och att ni hade en kul lördag!

//Antz  




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0