.

I måndags morse åkte jag till Väddö för att träffa min klass och börja min nya skola.
Jag trodde det skulle bli bra, trodde vi i klassen skulle gilla ungefär samma saker och få det allmänt trevligt. Gud vad fel jag hade!

Jag har inte slutat le sedan i måndags kväll. Vid middagen i måndags började jag slappna av och fick en del goda skratt med Hanna och Jennifer. På den vägen är det..

Vår klass är helt jävla underbar! Vi är en samling så galet olika människor men på något vänster gör det allt bara ännu mer underbart. Vi lär av varandra, hela tiden känns det som och då har vi knappt börjat lära känna varandra.

Igår morse vaknade vi för andra morgonen i rad på singö och nu känns det som det var flera år sedan och jag saknar dem allihop!

Vi åkte iväg på våra äventyr i onsdags och under dessa dagar har vi vandrat, eldat, badat, berättat sagor, skrattat, kramats massor och bara njutit av varandras sällskap. I tors kväll stod vi allihop ute på klipporna i stormen och körde första passet Qigong. Vi testade bara i tio minuter men det var en häftig känsla att bara höra havets vild lekar precis nedanför när man blundandes andades in kraft tyillsammans med hela klassen. Nice!

Jag har jättesvårt att skriva om det här.
Det är så himla mycket glädje och starka känslor som inte ryms att skriva, jag hittar heller inget bra sätt att förmedla min känsla. Det är för mycket. Jag tror att jag kommer kunna ge er en bättre bild längre fram när jag själv kommit ner från mina moln och lättare hittar ord för allt jag känner.

Just nu känner jag mig mest som olle sarri i co segemyr, "ah men! aha! jo men kolla här! aha, fast nähä!"

Sammanfattningsvis kan jag väl upprepa att jag älskar min klass och tror detta kan bli de bästa två åren i mitt liv.
Bra början va? ;)

Natti