.

Finns det något som slår känslan av att tillhöra och ändå få vara sig själv till 110%? Idag hade vi frilufsdag med tvåorna. Micke, Lina, Sofie och Lisa höll i den och det skulle vara grupputveckling för hela slanten. När jag fick veta det blev jag inte så himla taggad, det ska erkännas.

Jag gillar konceptet "grupputveckling" men i höst har det blivit lite för mycket lek, jag hade hellre sett en mix av samtal och lek. Så jag kan använda det på alla olika arbetsplatser jag kommer till. Om man säger att jag ska jobba med ett gäng skrivbordsnissar och vi ska ha grupputveckling har jag en känsla av att de kanske oftast sittar var för sig eller möjligen i möten intill varandra, förmodligen inte lika fysiska med varann som vi är i vår klass. Låt oss då låtsas att jag ger dom en uppgift att alla ska stå tätt på en planka och flytta om i ledet efter ålder. Det innebär en HEL DEL beröring på alla möjliga kroppsliga delar.

Jag vill inte vara bitter eller negativ men jag tror att många kommer uppleva det som jobbigt. Vissa kommer känna att de har en inkräktare på deras territorium. Det kommer inte ge dessa människor annat än obehag och då har jag misslyckats ganska ordentligt med min upp gift som hälsopedagog, minst sagt...
Därför vill jag ha mer samtalsuppgifter de kan lösa som grupp först innan vi går vidare och plockar fram barnet i oss, för när de vågar göra det, DÅ först blir "lekarna" vettiga och användbara.

Därför var jag lite halvskeptisk till en hel dag grupputveckling men det blev en mysig dag. Vi har både pratat, lekt och löst lite problem. Vi har skrattat mycket och grillade korv vid vindskydden. I samtalen fick vi chansen att erkänna våra svagheter för varandra. Det är nyttigt tror jag.
Jag erkände att jag hatar att delta på aktiviteter där jag inte är bra eller helst bäst. Då skämtar jag bara till det för att slippa visa att jag egentligen inte fattar vad jag håller på med.

Vi ska ha bandyturnering nästa måndag. Jag är inte bra på bandy.
Min första plan var då enkelt att inte delta för att på så vis slippa vara dålig.
Då får vi reda på att alla lag ska vara utklädda och köra sitt eget intro. Nu började det låta lite väl kul, jag och Felix såg på varandra och bestämde att vi tillsammans med Kim och Julia skulle bilda ett lag.

Vi kommer äga turneringen!

Jag är dålig på bandy, jag kände mig obekväm i vårt val av klädsel till en början men så igår när jag och Julia bastade vände jag bara på allt tack vare något Julia sa, "jag är stolt över min kropp" sa hon bara enkelt och så kände jag bara att "det ska fan jag oxå vara"
Jag ser mig själv som humoristisk och avslappnad. Då måste jag leva så också.

Jag älskar min klass och allt bra den ger mig.
Underbara!

/Annie