Reflektion

Idag har jag haft lite tid över för reflektion. När jag hör ordet reflektion tänker jag alltid i första hand på min faster. Hon är bra på att reflektera. En egenskap jag nog saknat många gånger, jag tänker mycket, nästan för mycket men jag reflekterar inte så ofta på varför saker händer eller hur saker och ting egentligen ligger till.

I skolan reflekterar vi mycket. Jag kan bli satans less på alla grupper och allt reflekterande vi ska göra efter varje liten grej.

Jag har dock lärt mig mycket efter veckan som gick. Praktiken på Singö skola var väldigt lyckad, på många vis. Det var en utmaning men utmaningen hamnade i något annat än jag först trott.
Jag var nervös för hur barnen skulle ta emot oss och alla våra påhitt. Det hade jag inte behövt oroa mig ett dugg för. Lärarna hade 20 min läsning med barnen per dag den veckan, resten av dagarna hade vi själva fullt ansvar och det var jättekul. Barnen visade respekt och vilja att lära sig redan från första stund och de verkade gilla allt vi gjorde.

Vi delade upp veckan i tema dagar, måndag-lära känna dag
tisdag-grupputveckling
onsdag-Utedag med äventyr
torsdag-kost
fredag- sinnen och känslor

Nu sattes våra kunskaper på sin spets för första gången om man inte räknar med massageutbildningen. Ibland har det känts som vi bara leker hela dagarna eller läser om skit och ingenting men nu insåg jag hur mycket jag redan kan förmedla och lära andra.

Jag har fått en annan syn på läraryrket. Det är sjukt mycket planering inför varje lektion om man vill att den ska bli bra, sedan när man väl genomför lektionen går det av bara farten. Allt jobb är innan. Det var kul att använda verktygen vi fått och träna på att jobba pedagogiskt.

Vi har jobbat i grupp hela veckan, det är också lärorikt. Vi är vana att jobba i grupp men nu var det lite annorlunda, Vem ska göra vad? hur backar man upp varandra i klassrummet utan att flytta fokus till fel person? Det var mycket att tänka på men jag har lärt mig massor.

Framför allt tycker jag bättre om barnen 6-9 än vad jag gjorde innan. =)

I fredags i bilen hem från skolan sammanfattade vi veckan lite kort och konstaterade glatt att alla övningar vi ville ha med funkade, även de vi trodde skulle vara på tok för svåra. Det roliga var att det enda som inte funkade var det vi trodde skulle vara lättast. I fredags gjorde vi skrattövningar där man ska börja skratta "falskt" för att någon snart ska börja skratta på riktigt och smitta över till resten. Det funkade inte alls. De gjorde som vi men det blev inget asgarv. De fattade inte grejen, de skrattar när de vill. De trycker inte undan skratt eller blir obekväma i såna situationer så de nervöst börjar skratta. Vi provade tre olika övningar innan vi gav upp. Men det var jättekul att det blev så också på ett vis.

Däremot förvånade de oss på hur duktiga de var på avslappningen och att sitta och disskutera i ring. Vi trodde de skulle komma enstaka svar när vi skulle öppna för disskussion men vi fick avbryta dem för att kunna gå vidare nästan varje gång. Jättekul!

Nu är det dags för sängen tror jag.
Nattinatt


Praktik

Nu är hela HP1 ute på praktik. Vi är utspridda på 6 skolor i åldrar från förskola till årskurs 9. Än så länge har inte alla kommit tillbaka än men upplevelserna är hittills väldigt varierade. Allt från att försöka hålla cross fit pass för högstadieelever med endast 2 närvarande till att leka Pomperipossa med förskola-tredje klass.

Annie - Jag har lekt Pomperipossa och Felix har lekt cross fit pass. Det är bara vi här. ^_^

Vindarna räddar världen

Idag har vi haft äventyrspedagogik.
Roligt!

Vi klädde oss varmt och stack ut. Vi fick ett meddelande om att vindarna i världen håller på att ta slut för att vindarnas gud blivit tillfångatagen och eftersom vår klass är "vindarna" är det bara vi som kan frita honom och rädda världen.

Vi delade in oss i fyra grupper med varsitt campo och tyst tecken som vi skulle använda senare i skogen. Innan vi gav oss iväg fick vi gräva tunnlar genom en stor snöhög, skida en bana med hela laget med en skida var och hålla i oss i varandra och röra oss på rad, söka lavinoffer och orientera oss i dimma. Jättekul!

Sedan begav vi oss iväg för att rädda världen. Vi skulle hitta märkta platser med en kompassriktning i skogen och hitta burkar med små lappar som skulle bilda en ramsa som skulle rädda oss. Kruxet var att vissa av träden hade ögon och då var vi tvugna att kasta oss ner och krypa förbi medan hela laget har kroppskontakt. Det fanns även en hemsk vakt som strök omkring för att fånga oss så när vi såg honom skulle vi fly och gömma oss och OM han ändå fick tag i någon av oss fick dennes lag springa till fängelset och frita denne genom att ropa vårt campo.

Det var så himla kul och vi levde oss verkligen in i äventyret. Det var jättetråkigt när vi var klara, vi ville göra mer...

Däremot var det inte slut här, vi sprang ner på ängen och körde rugby. Tänk er vår klass, massa snö och RUGBY haha, gud det var helt galet men även detta var jätte-jättekul! =)

Matchen följdes av snöbrottning och efter lunch när vi satt i klassrummet såg alla så himla härligt slut ut. Rosiga om kinderna och rufsiga som troll i håret.

Underbart.

V.8 har vi skolpraktik. Hanna, Karro och jag ska ha en mixad klass på Singö skola. Nu ska våra handlledare för veckan komma och ha planeringsmöte med oss. Vi är laddade till tusen.

 /Annie

Jag tänker för mycket

Kylan är på allas läppar just nu, vi har ju inget bättre att prata om så köldtäppan kom lägligt.

Jag älskar vädret som det är nu, eller mer underlaget kanske. Jag kan springa utan att halka och slå mig sönder och samman plus att det är så otroligt fint ute nu och jag blir bara helt glad i hela mig av att vara ute.

Kylan tar bort lite glädje om fötterna förvandlats till isklumpar och händerna tappat känseln men det är ändå härligt på nåt vis, speciellt när man varit ute en tag och kommer in i värmen för att fika och sätta på mig myskläderna.

Förra torsdagen var jag inomhus sammanlagt 3 timmar mellan 6.30-18.00 =) Promenad, friluftsdag vid vindskydden och skidåkning på kvällen. Bastun på kvällen var underbar.

När vi leker, tränar och bastar känns det bara helt lyckligt i hela kroppen. Det gör det annars också för den delen men ibland kommer vissa tankar och blockerar, förstör och gör mig lite irriterad.

Det är väl sånt som tillhör. Jag har återfunnit en låt jag tycker är sjukt bra. Fragile med Maria Mena är klockren. Jag tänker för mycket. Hela tiden och jag vet det. 
Vet att det inte gör mig ett dugg gott alls men det spelar liksom inte alltid någon roll. 

Kan man sakna någon, bli genuint glad av att ses men sedan må dåligt över det?
Nästan så jag vet det innan. Lite, "jag vill detta, jag tycker det är mysigt men det kommer fucka upp mig senare."

Jag känner och tänker ologiska saker som jag tyvärr inte kan kontrollera fastän jag gärna vill, jag låter det ta min energi och försvinna i min egen värld. Inte den världen jag försvinner in i när jag springer eller lyssnar på musik utan den där jag bara finns men ändå inte är med. Kan inte allt bara vara enkelt?

Nu ska jag få massage och sedan ska de tre musketörerna basta. Nice!

//Annie  


RSS 2.0