Snart så

Jag och Pearli var och klättrade i onsdags.
Senast jag ledklättrade var innan jag åkte till västkusten och då hade jag galet ont i ryggen och kunde inte klättra som vanligt.Väldigt frustrerande känsla. Att vilja men att kroppen sa nej.

Hemskt.

Men nu är äntligen ryggen frisk så i veckan gick det riktigt bra.
Pearli är mycket duktigare än mig så jag blir alltid taggad på att klättra svårare än jag egentligen klarar av när jag är med henne och det är bra, det är då jag blir bättre.

Jag ledklättrade en 6b, klarade den inte men jag kom ganska långt. Sen blev jag feg. Jag tror jag skullr klara den om jag inte var så rädd för att falla. Borde träna fall någon dag...

Vi avslutade med att klättra lite topprep. Jag klättrade så svetten rann från både ansikte och armar.galet... Fruktansvärt skön känsla att kunna ta ut mig utan att känna smärta i ryggen.

:)

Vi ska klättra på tisdag igen och då ska jag fortsätta slita med mina nya klätterutmaningar. snart så...



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0