Starkare

Igår för en vecka sedan var jag ett ras, minst sagt.
Jag var fysiskt förlamad rent ut sagt. Tvärtom med det psykiska. Det enda jag gjorde konstant var att känna en massa och jag grät konstant.

Det är inte så attraktivt precis. Det finns inte så mycket värre än att känna sig svag, maktlös och alldeles förstörd. Samtidigt så är jag ingen maskin. Jag kan inte stänga av känslor som växt fram under 2.5 års tid. Allt som varit bra och allt det fina som skulle komma. Jag kan inte bara vända ryggen till och gå vidare utan att först få bryta samman.


Vi är tydligen väldigt olika på den punkten och det måste jag acceptera. Fast jag skulle ljuga om jag sa att det inte sårade mig.

Det känns som förra veckan varade i hundra år, minst. Jag kände det inte då men jag blev lite starkare varje dag även om det fortfarande gjorde lika ont när jag vaknade.

Igår åkte jag ut till Resö. Några timmar senare gick jag hem till pappa igen. Jag hade varit borta några timmar men kroppen kändes så mycket lättare att jag lika gärna kunde varit borta en vecka. Jag gick en sväng genom skogen och jag kände hur gott det luktade och jag log för mig själv.

Jag kan känna andra saker nu.

När jag skulle gå hem från ön igår bad jag om ursäkt. Något jag borde gjort för flera år sedan men inte trott spelade någon roll. Jag vet att smärtan jag eventuellt orsakade då är borta och bearbetad för längesedan men det var något som sas igår som gjorde att jag förstod att jag är skyldig en ursäkt.

När vi släpper in människor i våra liv kommer de göra avtryck. Bra eller dåliga, små eller stora, ja det kommer variera men vi har ett ansvar när det handlar om människors känslor. Det är upp till varje enskild person att avgöra hur man tacklar det ansvaret. 

Denna veckan har börjat tiotusen gånger bättre än förra och det kommer bli bättre. Helgen ska spenderas med mina fina partypinglor. Vi ska göra allt vi mår bra av, prata, dansa, skratta och om jag promt måste gråta lite till får det bli så. Det måste komma ut om det ska försvinna. 


"Det som göms i snö kommer upp i tö." Eller hur var det? 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0